Linnéa Stenliden
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Research Subjects
Linnéa Stenliden has a total of 38 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Anna Martín Bylund
Linköping University
7 shared publications - Jörgen Nissen
Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Norrköping, Sweden
5 shared publications - Katarina Sperling
Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden
5 shared publications - Fredrik Heintz
Linköping University
4 shared publications - Mattias Arvola
Department of Computer and Information Science, Linköping University, Linköping, Sweden
4 shared publications - Emma Mainza Chilufya
Linköping University
3 shared publications
Latest Publications
- 3 July 2026
- Published by Taylor & Francis in Teaching Education
- Vol. 37 (3) , 249-259
From promise to practice? Unpacking the impact of artificial intelligence on teacher education
Artificial Intelligence (AI) tools and systems come with bold promises to enhance human development and learning, while at the same time they raise significant fears about deskilling the workforce ...
- 3 July 2026
- Published by Taylor & Francis in Teaching Education
- Vol. 37 (3) , 249-259
From promise to practice? Unpacking the impact of artificial intelligence on teacher education
Artificial Intelligence (AI) tools and systems come with bold promises to enhance human development and learning, while at the same time they raise significant fears about deskilling the workforce ...
- 2 July 2026
- Published by Springer Nature
- p. 226-244
Social Robot Agency and Fiction: Co-designing a Conversational Robot for Reading with Children
- 2 July 2026
- Published by Springer Nature
- p. 226-244
Social Robot Agency and Fiction: Co-designing a Conversational Robot for Reading with Children
- 2 July 2026
- Published by Springer Nature
- p. 20-39
Evaluating the Usability of a Social Robot for Book Talks in Primary School
- 2 July 2026
- Published by Springer Nature
- p. 20-39
Evaluating the Usability of a Social Robot for Book Talks in Primary School
- 12 May 2026
- Published by Edward Elgar Publishing
- p. 295-308
The paradoxes of AI promises in schools: Insights from a multi-sited ethnography
It is only in recent years that commercial AI technologies for personalisation and analytics have been introduced into K-12 classrooms. Even as these technologies raise various ethical concerns, the trust, or f(ai)th, in AI seems to be unquestionable. In this chapter, we discuss the paradoxes and emergent dilemmas of AI promises in education drawing on findings from a multi-sited ethnography conducted in Swedish K-12 education between 2020 and 2024. The cross-analysis reflects the emergence of AI as a data-dependent technology in the making, underpinned by f(ai)th in its potential to automate and augment teachers’ work. The main implication relates to the added workload and the undermining of teachers’ professional knowledge, and teacher and student relations. We conclude by suggesting that AI literacy, as well as an emphasis on teachers’ professional judgement, phronesis, can lead the future-making of AI and Education beyond this f(ai)th.
- 12 May 2026
- Published by Edward Elgar Publishing
- p. 295-308
The paradoxes of AI promises in schools: Insights from a multi-sited ethnography
It is only in recent years that commercial AI technologies for personalisation and analytics have been introduced into K-12 classrooms. Even as these technologies raise various ethical concerns, the trust, or f(ai)th, in AI seems to be unquestionable. In this chapter, we discuss the paradoxes and emergent dilemmas of AI promises in education drawing on findings from a multi-sited ethnography conducted in Swedish K-12 education between 2020 and 2024. The cross-analysis reflects the emergence of AI as a data-dependent technology in the making, underpinned by f(ai)th in its potential to automate and augment teachers’ work. The main implication relates to the added workload and the undermining of teachers’ professional knowledge, and teacher and student relations. We conclude by suggesting that AI literacy, as well as an emphasis on teachers’ professional judgement, phronesis, can lead the future-making of AI and Education beyond this f(ai)th.
- Top Cited PapersOpen Access
- 1 April 2026
- Published by Taylor & Francis in Interactive Learning Environments
- p. 1-18
AI literacy for K–12 education: an international Delphi study
- 1 April 2026
- Published by Taylor & Francis in Interactive Learning Environments
- p. 1-18
Top Cited PapersOpen AccessAI literacy for K–12 education: an international Delphi study
- Open Access
- 1 September 2025
- Published by Taylor & Francis in Learning, Media and Technology
- Vol. 51 (3) , 1-15
Defining ‘the Force’ of artificial intelligence in education: exploring the future of teaching through informed speculation
- 1 September 2025
- Published by Taylor & Francis in Learning, Media and Technology
- Vol. 51 (3) , 1-15
Open AccessDefining ‘the Force’ of artificial intelligence in education: exploring the future of teaching through informed speculation
- Open Access
- 28 July 2025
- Published by Taylor & Francis in European Journal of Teacher Education
- Vol. 48 (5) , 1056-1076
Teaching with the algorithm: anticipations of AI in teacher education
- 28 July 2025
- Published by Taylor & Francis in European Journal of Teacher Education
- Vol. 48 (5) , 1056-1076
Open AccessTeaching with the algorithm: anticipations of AI in teacher education
- Open Access
- 25 June 2025
- Published by Linkoping University Electronic Press
AI-litteracitet och didaktik i lärarutbildningen
Den ökade användningen av AI-teknologier i samhället ställer höga krav på utbildningssektorn att förbereda framtida generationer för att verka i ett sådant samhälle (Linderoth et al., 2024). Nyckelpersoner i denna utveckling är lärare. Lärare behöver kunskap om vad dessa teknologier kan användas till och också när de bör och inte bör användas i undervisning. Den här kritiska och medvetna blicken för AI-verktygens möjligheter och risker behöver introduceras redan under lärarutbildningen, vilket också ställer krav på lärarutbildares AI-litteracitet (Sperling et al., 2024).Det här projektet har tagit sin utgångspunkt i det högaktuella utvecklingsbehovet att införa AI-litteracitet och AI-didaktik i lärarutbildningen. I såväl projektet som i den här rapporten menar vi i första hand generativ AI, när vi inte explicit uttrycker något annat. Generativ AI definieras som ett slutanvändarverktyg vars tekniska implementering innefattar en generativ modell som baseras på ’deep learning’ (Lee et al., 2025). Typiska exempel på generativ AI är Microsofts Copilot, Open AI’s ChatGPT och Googles Gemini.AI-litteracitet definieras i rapporten som kunskap om AI (t.ex. språkmodeller och hur dessa fungerar), kunskap om användning av AI (t.ex. promptning, alltså hur man ställer frågor), och socioetisk kompetens, (t.ex. hur AI kan användas på ett ansvarsfullt och etiskt sätt i olika sammanhang) (Long & Magerko, 2020). AI-didaktik handlar om hur och när AI kan användas som ett verktyg för och i undervisning. Frågor om på vilket sätt AI-användande hjälper eller stjälper utveckling av kunskaper och förmågor hos den lärande aktualiseras.Projektets mål har varit att utveckla designkriterier för hur AI-litteracitet och AI-didaktik kan implementeras i lärarutbildningens kurser, vilket också får implikationer för andra delar av högskolesektorn. Därigenom syftar projektet till att öka lärarutbildares förmåga att förbereda och rusta lärarutbildningens studenter för framtidens arbetsmarknad och skola. Det betyder konkret att vi i projektet, i Linköpings universitets lärarprogram, dels implementerat ett forskningsbaserat innehåll, dels utprövat undervisningsmodeller i inriktningarna förskoleklass och årskurs 1—3, samt årskurs 4—6.
- 25 June 2025
- Published by Linkoping University Electronic Press
Open AccessAI-litteracitet och didaktik i lärarutbildningen
Den ökade användningen av AI-teknologier i samhället ställer höga krav på utbildningssektorn att förbereda framtida generationer för att verka i ett sådant samhälle (Linderoth et al., 2024). Nyckelpersoner i denna utveckling är lärare. Lärare behöver kunskap om vad dessa teknologier kan användas till och också när de bör och inte bör användas i undervisning. Den här kritiska och medvetna blicken för AI-verktygens möjligheter och risker behöver introduceras redan under lärarutbildningen, vilket också ställer krav på lärarutbildares AI-litteracitet (Sperling et al., 2024).Det här projektet har tagit sin utgångspunkt i det högaktuella utvecklingsbehovet att införa AI-litteracitet och AI-didaktik i lärarutbildningen. I såväl projektet som i den här rapporten menar vi i första hand generativ AI, när vi inte explicit uttrycker något annat. Generativ AI definieras som ett slutanvändarverktyg vars tekniska implementering innefattar en generativ modell som baseras på ’deep learning’ (Lee et al., 2025). Typiska exempel på generativ AI är Microsofts Copilot, Open AI’s ChatGPT och Googles Gemini.AI-litteracitet definieras i rapporten som kunskap om AI (t.ex. språkmodeller och hur dessa fungerar), kunskap om användning av AI (t.ex. promptning, alltså hur man ställer frågor), och socioetisk kompetens, (t.ex. hur AI kan användas på ett ansvarsfullt och etiskt sätt i olika sammanhang) (Long & Magerko, 2020). AI-didaktik handlar om hur och när AI kan användas som ett verktyg för och i undervisning. Frågor om på vilket sätt AI-användande hjälper eller stjälper utveckling av kunskaper och förmågor hos den lärande aktualiseras.Projektets mål har varit att utveckla designkriterier för hur AI-litteracitet och AI-didaktik kan implementeras i lärarutbildningens kurser, vilket också får implikationer för andra delar av högskolesektorn. Därigenom syftar projektet till att öka lärarutbildares förmåga att förbereda och rusta lärarutbildningens studenter för framtidens arbetsmarknad och skola. Det betyder konkret att vi i projektet, i Linköpings universitets lärarprogram, dels implementerat ett forskningsbaserat innehåll, dels utprövat undervisningsmodeller i inriktningarna förskoleklass och årskurs 1—3, samt årskurs 4—6.
- 4 April 2025
- Published by Springer Nature
- p. 132-149
The BookBot Project: Conceptual Design of a Social Robot Facilitating Reading Motivation
- 4 April 2025
- Published by Springer Nature
- p. 132-149
The BookBot Project: Conceptual Design of a Social Robot Facilitating Reading Motivation
- Open Access
- 12 February 2025
- Published by Association for Computing Machinery (ACM)
- p. 85-94
Framing AI Literacy for K-12 Education: Insights from Multi-Perspective and International Stakeholders
- 12 February 2025
- Published by Association for Computing Machinery (ACM)
- p. 85-94
Open AccessFraming AI Literacy for K-12 Education: Insights from Multi-Perspective and International Stakeholders