MDMagnus Dahlstedt

Magnus Dahlstedt

*This is an algorithmically generated author record based on publicly available information.

Current Organizations / Institutes

The organizations/institutes from the scholar's latest article


Magnus Dahlstedt has a total of 34 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:


Latest Publications

  • Skolval i en delad stad : Om skolval och organisering av skolplacering i Norrköpings kommun

    by Magnus Dahlstedt, Sofia Nordmark, Viktor Vesterberg

    I Sverige har kommunerna ett stort ansvar för barn och ungas utbildning. Vårdnadshavare har rätt att välja skola åt sina barn och kommunen ska i möjligaste mån ta hänsyn till dessa val vid placering. Hur skolplacering och skolval organiseras varierar dock mellan olika kommuner. I Norrköpings kommun infördes obligatoriskt skolval 2020, för både förskoleklass och årskurs 7. Motiven till att införa obligatoriskt skolval var att säkerställa vårdnadshavares rätt att välja skola och att skapa ett mer rättssäkert, transparent och förutsägbart system.Norrköping är liksom de flesta andra kommuner format av segregation, boendes levnadsvillkor skiljer sig väsentligt åt mellan olika geografiska områden. Tidigare forskning har visat ett tydligt samspel mellan elevers val av skola och samhällets segregationsmönster. Inför införandet av obligatoriskt skolval i Norrköpings kommun fanns hos politiker och tjänstepersoner både förhoppningar om minskad segregation, genom möjlighet att välja skola, och farhågor om att skolval riskerar att reproducera segregation.Mot denna bakgrund handlar föreliggande rapport om hur obligatoriskt skolval införts, organiserats och upplevts i Norrköpings kommun. Rapportens fokus är på segregation, politiska ambitioner och organisatoriska motiv, samt hur elever själva resonerar kring sina val av skola. Studien bygger på intervjuer med politiker, tjänstepersoner samt rektorer och elever vid skolor i olika områden som är geografiskt nära varandra, men med olika socioekonomiska förutsättningar.Rapportens resultat visar att det obligatoriska skolvalet inneburit skolplaceringar enligt en algoritmbaserad modell, med kriterier för skolplacering och fasta bytesperioder. Det samordnade skolvalet där även fristående skolor ingår har också ökat kommunens överblick över behovet av skolplatser. Andelen vårdnadshavare som väljer skola är betydligt högre än innan skolvalet blev obligatoriskt och tjänstepersonerna som arbetar med skolplaceringar upplever med det nya systemet en ökad tydlighet och rättssäkerhet i hur val och placeringar går till.I relation till segregation visar rapporten att skolvalet inte minskar segregation. Snarare riskerar obligatoriskt skolval att förstärka skillnader mellan skolor när det gäller elevers och bostadsområdens socioekonomiska förutsättningar. Tre mekanismer för hur denna förstärkning går till urskiljs i studien: åtskillnad mellan aktiva och passiva väljare, kategorisering av skolor som tillvals- och frånvalsskolor, samt rykten och föreställningar om skolors olika sociala status, elevsammansättning och upplevda trygghet.Rapporten visar också att eleverna framför allt väljer skola utifrån sociala faktorer såsom kompisars val, närhet och resväg till skolan, familjens åsikter, syskons erfarenheter, skolors rykte, upplevd trygghet och om skolan har en särskild profil, till exempel idrott, som tilltalar utifrån elevens intressen.Eleverna upplever möjligheten att välja skola som positivt, men också stressande. Intervjuer med elever som blickar tillbaka på sitt val av skola visar att de flesta elever är nöjda med sitt val, att kompisrelationer är fortsatt viktiga för trivsel och att rykten påverkar deras uppfattningar om olika skolor, men att de egna erfarenheterna av skolan betyder mer än omgivningens uppfattningar. För eleverna innebär skolval framför allt en möjlighet att påverka hur väl de kommer att trivas under skoltiden, men skolvalet uppfattas inte som avgörande för deras långsiktiga möjligheter till fortsatta studier eller arbete.Rapporten visar att det obligatoriska skolvalet har lett till fler aktiva val av skola, en ökad transparens och rättssäkerhet i skolplaceringsarbe­tet och förbättrade planeringsförutsättningar. Samtidigt visar resultaten att obligatoriskt skolval snarare stärker än bryter segregationsmönster och innebär en ökad press på elever och vårdnadshavare att välja. Trots obligatoriskt skolval kvarstår att vårdnadshavare har ojämlik tillgång till information och möjligheter att göra strategiska val. En utmaning för kommunens möjligheter att planera och genomföra skolplaceringar är att friskolor har egna kösystem.Avslutningsvis presenteras rekommendationer för att utveckla skolvalssystemet i kommunen för att möjliggöra aktiva skolval, öka elevers möjligheter att ta sig till skolor i andra delar av staden, stärka kommunens planeringsförutsättningar och motverka ojämlika effekter av skolvalet i relation till segregation.

  • Open Access

    Migration and social mobility: a qualitative longitudinal study

    by Andreas Fejes, Magnus Dahlstedt

    Migration and the integration of migrants into the labour market constitute major challenges of our time. Historically, foreign-born individuals have exhibited lower employment rates than those bor...

  • Exploring sport as relations of power and governmental rationality

    by David Ekholm, Magnus Dahlstedt

    This chapter concerns how youth sports can be explored through a Foucauldian perspective on power, with a focus on social class and social exclusion. The aim is to present how such an approach can be conveyed to explore sport activities, how they are utilised as a means of governing, how they take shape as effects of power relations, and how they form the conduct of subjects. To illustrate the approach, we direct attention to Midnight Football, a sports-based intervention promoted in Sweden. We base our exploration on ethnographic field notes from observations, transcribed interviews with stakeholder, coaches and participants, policy material, and media discourse. Discourse analysis and the analysis of governmental rationality can problematise and challenge such taken-for-granted notions of sport. The key point is to describe power and governing as integral parts of everyday practices and seemingly uncontroversial practices of sport. Sport practices are constituted by productive discourses of problematisation, technologies, and objectives, shaping domains and subjects becoming real as effects, constituting policy in practice. Our approach emphasises that sport is intertwined with broader governing processes. Through these insights, we show how sport is shaped by, and in turn shape, power structures, rather than existing as an apolitical arena.

  • Separatism, community and emancipation: Football for girls as critical pedagogy

    by Ulrika Wernesjö, David Ekholm, Magnus Dahlstedt

    Sport activities can provide an informal educational setting where citizen formation, emancipation and resistance against social exclusion can take place. In this article, we explore the social ambitions of Girl Football Community (GFC), a girl-only football activity which organizes spontaneous sport activities, for girls aged 6–19, conducted by women, with the objective to create opportunities for girls in disadvantaged areas to participate in sports and to use participation to form social inclusion. Based on interviews with leaders and participants as well as participant observations of the activities, we explore how critical pedagogy is enabled in football activities for girls underpinned by social ambitions. We analyse how self-organization of the activities facilitate participation on the girl’s own terms, how gender separatism in the activities creates relations and a sense of community. Critical reflection around social injustices takes form through continuous dialogue and talk about rights in the activities and opinion work oriented towards actors beyond. Rather than taking a fixed understanding of critical pedagogy as our starting point, we theorize how this formation of self-organization, community through separatism and critical dialogue and talk about rights as well as opinion work provides a certain critical pedagogy.

  • Open Access

    Language as a Key to Society? Perceptions of Language, Belonging, and Responsibility among Migrants in Sweden

    by Maria Rydell, Helena Colliander, Magnus Dahlstedt, Sabine Gruber

    In Sweden, as elsewhere, migrants’ language knowledge has become a debated topic and a cornerstone in restrictive migration policies. In this paper, we investigate how the metaphor ‘language as a key’ to society is used by migrant language learners and how it relates to the participants’ experiences of learning Swedish. The study draws on interviews with 174 migrants enrolled in three different state-subsidized language educational contexts providing tuition in basic Swedish. The results highlight how the metaphor was recurrently used and how it constructed certain time-space relations. It positioned migrant language learners as outsiders to a national imaginary, and the temporal aspects of the metaphor both pointed to what was needed to be done in the present, that is, learning Swedish, and how language learning was associated with future-oriented possibilities. While the migrant students reproduced a simplified discourse on the relationship between language learning and integration, their language learning experiences simultaneously subversively challenged the simplified metaphor.


  • Open Access

    Inkluderingens banor

    by Magnus Dahlstedt, Sabine Gruber, Maria Rydell

    I denna studie undersöks hur skyddssökande som kom till Sverige 2014-2015 orienteras i en ny tillvaro och hur deras orientering och meningsskapande ändras över tid. Utifrån en longitudinell design där vi intervjuat deltagarna vid två tillfällen med några års mellanrum (2018 och 2022) analyserar vi med hjälp av Sara Ahmeds orienteringsbegrepp deltagarnas levda erfarenheter av handlingsutrymme och inkludering i Sverige. Analysen visar en tydlig orientering mot att vilja lära sig svenska och få ett arbete men att vägen dit är svårframkomlig och kantad av hinder. Språkinlärning och språkutbildning blir såväl något att organisera sitt hopp om en bättre framtid kring som något som skapar institutionella stopp. Deltagarnas erfarenheter understryker även betydelsen av studieförbundens inkluderande policy, som skapar tillgängliga sociala rum. Mot bakgrund av senare års repressiva migrationspolitik diskuteras hur den offentliga problembilden av “misslyckad integration” tenderar att osynliggöra människors ansträngningar och strategier i strävan efter inkludering och en bättre framtid.


  • Midnight Football as a Site of Surveillance

    by David Ekholm, Magnus Dahlstedt

    Sport-based interventions are often integrated into systems of social policy, welfare, education, and control in modern societies, most notably in crime prevention. In this chapter, we take a closer look at how Midnight Football is formed as a means for the surveillance and observation of young people deemed to be at risk, based on a Foucauldian and Deleuzian framework. Using the context of Midnight Football, as organized in disadvantaged suburban areas in Sweden, the chapter emphasizes how technologies of discipline and control are characteristic of modern societies, and how the football programme presents opportunities for various societal agencies to visit, come into contact with and observe the young people present.

  • Open Access

    Bollen i rörelse: Tjejfotboll, fostran och normkritik i den urbana periferin

    by David Ekholm, Ulrika Wernesjö, Magnus Dahlstedt

    Den här boken handlar om villkor för tjejers delaktighet och inkludering, i samhället och i idrotten. I boken följer vi en verksamhet som vi kallar Bollen, som är särskilt riktad till unga tjejer i ...