LRLotta Rydhmer

Lotta Rydhmer

*This is an algorithmically generated author record based on publicly available information.

Current Organizations / Institutes

The organizations/institutes from the scholar's latest article

Previous Organizations / Institutes

The organizations / institutes from the scholar's other articles in the past ten years


Lotta Rydhmer has a total of 332 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:


Latest Publications

  • Djurskyddsaspekter vid avel

    by Charlotte Berg, Susanne Eriksson, Anna Maria Johansson, Dirk-Jan de Koning, Mikaela Lindberg, Frida Lundmark Hedman, Sofia Mikko, Katja Nilsson, Lotta Rydhmer, Eva Sandberg, et al.

    Detta yttrande behandlar djurskydds- och djurvälfärdsaspekter vid avel av livsmedelsproducerande djur och häst. Uppdraget från Jordbruksverket avser en genomgång av gällande bilaga till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:31) om avelsarbete, saknr L 115. För att ge en bakgrund till detta ges exempel på hur snabbt ny kunskap om genetiska defekter utvecklas samt hur avel även för multifaktoriella egenskaper kan påverka djurvälfärden. Avelsarbete kan ge långsiktiga och ackumulerade effekter på djurens egenskaper. Bredare avelsmål som inte enbart inkluderar produktions- och prestationsegenskaper, utan även inkluderar hälsa, funktionella egenskaper och beteende kan bidra till förbättrad djurvälfärd över tid. Dessutom kan ett ensidigt fokus på produktion eller prestation i vissa fall leda till ökad risk för sjukdom, funktionsnedsättningar och lidande. Detta är främst en risk då ogynnsamma genetiska samband finns mellan olika egenskaper. I de nordiska länderna finns en lång tradition av att använda breda avelsmål för de livsmedelsproducerande djuren, där även hälsoegenskaper ingår. Dock sker en betydande del av avelsarbetet utomlands och resultatet importeras i form av levande djur, sperma eller embryon, vilket leder till att det i vissa fall föreligger en begränsad insyn och möjlighet att påverka avelsurvalet. Genetiska defekter kan antingen vara monogena, vilket innebär att de styrs av enskilda gener, eller vara multifaktoriella, där ett stort antal gener och miljöfaktorer som skötsel och utfodring påverkar hur egenskaperna uttrycks. För monogena defekter med känd genetisk bakgrund kan ofta genetiska tester användas för att undvika att drabbade avkommor föds. Därmed behöver inte bärare av ett defektanlag exkluderas från avel vilket skulle kunna minska den genetiska variationen i populationen. För multifaktoriella egenskaper krävs istället registrering av relevanta fenotyper och skattning av avelsvärden, för vilket genomisk information används i ökande grad. Den ökande mängden genomisk information bidrar också till att kunskapen om genetiska defekter utvecklas snabbt och antalet kända defekter ökar kontinuerligt. En konsekvens av den snabba utvecklingen inom husdjursgenetiken är att de nuvarande defektlistorna i föreskrifterna inte är helt ändamålsenliga, även om många av de listade defekterna fortfarande är relevanta och bruket av listor i viss mån kan ge tydlighet gentemot djurhållare. Dagens listor innehåller dock vissa felaktigheter, otydliga formuleringar, och en blandning av olika typer av egenskaper med mer eller mindre kända nedärvningsmönster. Samtidigt saknas ett stort antal idag kända och vetenskapligt belagda genetiska defekter, och nya uppdaterade listor skulle även de riskera att snabbt bli inaktuella. I den mån defektlistor används för att stötta avelsarbetet bör dessa därför inte ingå i föreskrifterna, utan endast utgöra kunskapsbas/referensmaterial och ses som exempel snarare än som en uttömmande förteckning, dvs. en lista som inte är styrande och som lätt kan uppdateras. En ytterligare komplicerande faktor är att möjligheterna att identifiera och hantera genetiska defekter skiljer sig avsevärt mellan djurslag och raser. För kommersiella populationer av nötkreatur, gris och fjäderfä används genomisk information i stor omfattning, ofta inom internationella avelssamarbeten eller - företag. För hästar och mindre populationer såsom lantraser av nötkreatur, får och getter är resurserna mer begränsade och rapporteringssystemen mindre enhetliga. Yttrandet pekar på behov av förbättrad rapportering, kunskap och samordning, särskilt inom hästaveln. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är att en fenotypiskt liknande genetisk defekt kan ha olika genetisk orsak i olika raser inom samma djurslag. Därför behövs ytterligare validering av befintliga genetiska tester när de ska introduceras i nya populationer. Friska och välmående djur bidrar generellt till en bättre arbetsmiljö och ekonomi, vilket innebär att avelsåtgärder för att stärka djurhälsa och djurvälfärd också gynnar djurhållare och de som arbetar med djuren. Samtidigt kan ökade krav på rapportering, provtagning och genetiska analyser medföra ökade kostnader och arbetsinsatser. De potentiella ekonomiska konsekvenserna varierar kraftigt mellan djurslag, raser och produktionsformer. För små populationer och ideellt drivna avelsprogram kan ökade krav innebära särskilda utmaningar om de inte kombineras med ekonomiskt stöd. Sammantaget blir slutsatsen att ett regelverk baserat på övergripande principer och hanteringssätt är mer ändamålsenligt än detaljerade listor över genetiska defekter. Avelsbeslut bör bygga på aktuell kunskap, tillgänglig teknik och hänsyn till djurslagens och populationernas olika förutsättningar. Rätt utformad och tillämpad, kan avel vara ett kraftfullt verktyg för att långsiktigt förbättra djurvälfärden, medan bristande anpassning till kunskapsläget riskerar att leda till ineffektiva åtgärder.

  • Open Access

    Yttrande från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av sällskapsdjur

    by Jesper Agner Arnö, Bo Algers, Charlotte Berg, Lena Holm, Désirée Jansson, Linda Keeling, Niklas Kolm, Simon Kärvemo, Mikaela Lindberg, Frida Lundmark Hedman, et al.

  • Open Access

    Carbon footprint based on lifetime productivity for future cows selected for resilience to climate-related disturbances

    by S. Zira, A. Bouquet, L. Rydhmer, M. Kargo, L. Puillet

    Droughts, which can impact feed production, are projected to become more common under future climate conditions. In light of this, breeding cattle resilient to changes in feeding regimens is increasingly becoming an important topic. Body reserves can play a crucial role when the feed resources are limited. We simulated populations of dairy cows selected with 2 different breeding goals: one reflecting the current breeding goal and the other placing weight on minimum level of body reserves in early lactation and change in body reserves during lactation. We considered this latter as a breeding goal for resilience. We used the 2 dynamic simulation programs ADAM and AQAL to predict performance of the cows after selection. In AQAL, we modeled moderate and severe drought by decreasing feed quality and quantity offered to cows during one year. We compared cows selected with the 2 breeding goals under 3 environments: without disturbances related to climate and with moderate and severe drought. In the environments without disturbances and the moderate drought, the cows selected with the current breeding goal had higher life time lactation efficiency (energy invested in milk / energy acquired from feed) and lower carbon footprint per kg protein in milk and meat than cows selected for resilience. However, with severe drought, cows selected for resilience had higher life time lactation efficiency and lower carbon footprint per kg protein in milk and meat than those selected with the current breeding goal. This suggests that cows selected for high productive performance do not perform well under very limiting conditions, leading to increased climate impact. The importance of inclusion of body reserves as a resilience trait in dairy cattle breeding depends on the future environment in which the cows will be used.


  • Hållande av vaktel

    by Charlotte Berg, Rie Henriksen, Anders Herlin, Ruben Hoffman, Magdalena Jacobson, Desirée Jansson, Linda Keeling, Mikaela Lindberg, Frida Lundmark Hedman, Peter Lundqvist, et al.

  • Open Access

    An assessment of scenarios for future pig production using a One Health approach

    by S. Zira, E. Röös, E. Ivarsson, J. Friman, H. Møller, S. Samsonstuen, H.F. Olsen, L. Rydhmer


  • Open Access

    The effect of high temperature and humidity on milk yield in Ankole and crossbred cows

    by Yvan Bienvenu Niyonzima, Erling Strandberg, Claire D’andre Hirwa, Maximilian Manzi, Martin Ntawubizi, Lotta Rydhmer

    Tropical regions are characterized by high temperature and humidity across the year. At high values of temperature humidity index (THI), there is a risk of heat stress leading to lower milk yield. The objective of this study was to describe the effect of season and the effect of maximum daily THI on milk yield of that day in purebred Ankole and Ankole-Friesian, Ankole-Jersey and Ankole-Sahiwal crosses in a tropical climate. In total, 53,730 records of daily milk yield from 183 cows in Rwanda were analyzed. The results showed that THI had a negative effect on daily milk yield above a threshold, but the effect was small (− 0.11 kg milk/THI unit at most). Purebred Ankole cows had the lowest daily milk yield and the lowest threshold (THI mean 66), as compared to the crossbreds (THI mean 68–69). Ankole-Friesian had a steeper decline in daily milk yield above the threshold than Ankole. The crossbreds, especially Ankole-Friesian, had higher daily milk yield than purebred Ankole also at very high THI. The results indicate some differences between breed groups in the way of coping with a hot and humid climate and raise questions about dairy cows’ adaptation to such a climate.


  • Open Access

    A life cycle sustainability assessment of organic and conventional pork supply chains in Sweden

    by Stanley Zira, Lotta Rydhmer, Emma Ivarsson, Ruben Hoffmann, Elin Röös