Lotta Rydhmer
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Previous Organizations / Institutes
The organizations / institutes from the scholar's other articles in the past ten years
Research Subjects
Research Interests
Lotta Rydhmer has a total of 332 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Anna Wallenbeck
Department of Applied Animal Science and Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden
10 shared publications - Laurianne Canario
INRA UR337 Station de Génétique Quantitative et Appliquée, F-78352 Jouy-en-Josas, France
9 shared publications N. Lundeheim
Department of Animal Breeding and Genetics, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7023, SE-750 07 Uppsala, Sweden
9 shared publicationsKjell Johansson
8 shared publicationsKjell Andersson
7 shared publicationsK. Lundström
Department of Food Science, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 7051 75007, Uppsala, Sweden
6 shared publications
Latest Publications
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
Djurskyddsaspekter vid avel
Detta yttrande behandlar djurskydds- och djurvälfärdsaspekter vid avel av livsmedelsproducerande djur och häst. Uppdraget från Jordbruksverket avser en genomgång av gällande bilaga till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:31) om avelsarbete, saknr L 115. För att ge en bakgrund till detta ges exempel på hur snabbt ny kunskap om genetiska defekter utvecklas samt hur avel även för multifaktoriella egenskaper kan påverka djurvälfärden. Avelsarbete kan ge långsiktiga och ackumulerade effekter på djurens egenskaper. Bredare avelsmål som inte enbart inkluderar produktions- och prestationsegenskaper, utan även inkluderar hälsa, funktionella egenskaper och beteende kan bidra till förbättrad djurvälfärd över tid. Dessutom kan ett ensidigt fokus på produktion eller prestation i vissa fall leda till ökad risk för sjukdom, funktionsnedsättningar och lidande. Detta är främst en risk då ogynnsamma genetiska samband finns mellan olika egenskaper. I de nordiska länderna finns en lång tradition av att använda breda avelsmål för de livsmedelsproducerande djuren, där även hälsoegenskaper ingår. Dock sker en betydande del av avelsarbetet utomlands och resultatet importeras i form av levande djur, sperma eller embryon, vilket leder till att det i vissa fall föreligger en begränsad insyn och möjlighet att påverka avelsurvalet. Genetiska defekter kan antingen vara monogena, vilket innebär att de styrs av enskilda gener, eller vara multifaktoriella, där ett stort antal gener och miljöfaktorer som skötsel och utfodring påverkar hur egenskaperna uttrycks. För monogena defekter med känd genetisk bakgrund kan ofta genetiska tester användas för att undvika att drabbade avkommor föds. Därmed behöver inte bärare av ett defektanlag exkluderas från avel vilket skulle kunna minska den genetiska variationen i populationen. För multifaktoriella egenskaper krävs istället registrering av relevanta fenotyper och skattning av avelsvärden, för vilket genomisk information används i ökande grad. Den ökande mängden genomisk information bidrar också till att kunskapen om genetiska defekter utvecklas snabbt och antalet kända defekter ökar kontinuerligt. En konsekvens av den snabba utvecklingen inom husdjursgenetiken är att de nuvarande defektlistorna i föreskrifterna inte är helt ändamålsenliga, även om många av de listade defekterna fortfarande är relevanta och bruket av listor i viss mån kan ge tydlighet gentemot djurhållare. Dagens listor innehåller dock vissa felaktigheter, otydliga formuleringar, och en blandning av olika typer av egenskaper med mer eller mindre kända nedärvningsmönster. Samtidigt saknas ett stort antal idag kända och vetenskapligt belagda genetiska defekter, och nya uppdaterade listor skulle även de riskera att snabbt bli inaktuella. I den mån defektlistor används för att stötta avelsarbetet bör dessa därför inte ingå i föreskrifterna, utan endast utgöra kunskapsbas/referensmaterial och ses som exempel snarare än som en uttömmande förteckning, dvs. en lista som inte är styrande och som lätt kan uppdateras. En ytterligare komplicerande faktor är att möjligheterna att identifiera och hantera genetiska defekter skiljer sig avsevärt mellan djurslag och raser. För kommersiella populationer av nötkreatur, gris och fjäderfä används genomisk information i stor omfattning, ofta inom internationella avelssamarbeten eller - företag. För hästar och mindre populationer såsom lantraser av nötkreatur, får och getter är resurserna mer begränsade och rapporteringssystemen mindre enhetliga. Yttrandet pekar på behov av förbättrad rapportering, kunskap och samordning, särskilt inom hästaveln. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är att en fenotypiskt liknande genetisk defekt kan ha olika genetisk orsak i olika raser inom samma djurslag. Därför behövs ytterligare validering av befintliga genetiska tester när de ska introduceras i nya populationer. Friska och välmående djur bidrar generellt till en bättre arbetsmiljö och ekonomi, vilket innebär att avelsåtgärder för att stärka djurhälsa och djurvälfärd också gynnar djurhållare och de som arbetar med djuren. Samtidigt kan ökade krav på rapportering, provtagning och genetiska analyser medföra ökade kostnader och arbetsinsatser. De potentiella ekonomiska konsekvenserna varierar kraftigt mellan djurslag, raser och produktionsformer. För små populationer och ideellt drivna avelsprogram kan ökade krav innebära särskilda utmaningar om de inte kombineras med ekonomiskt stöd. Sammantaget blir slutsatsen att ett regelverk baserat på övergripande principer och hanteringssätt är mer ändamålsenligt än detaljerade listor över genetiska defekter. Avelsbeslut bör bygga på aktuell kunskap, tillgänglig teknik och hänsyn till djurslagens och populationernas olika förutsättningar. Rätt utformad och tillämpad, kan avel vara ett kraftfullt verktyg för att långsiktigt förbättra djurvälfärden, medan bristande anpassning till kunskapsläget riskerar att leda till ineffektiva åtgärder.
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
Djurskyddsaspekter vid avel
Detta yttrande behandlar djurskydds- och djurvälfärdsaspekter vid avel av livsmedelsproducerande djur och häst. Uppdraget från Jordbruksverket avser en genomgång av gällande bilaga till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:31) om avelsarbete, saknr L 115. För att ge en bakgrund till detta ges exempel på hur snabbt ny kunskap om genetiska defekter utvecklas samt hur avel även för multifaktoriella egenskaper kan påverka djurvälfärden. Avelsarbete kan ge långsiktiga och ackumulerade effekter på djurens egenskaper. Bredare avelsmål som inte enbart inkluderar produktions- och prestationsegenskaper, utan även inkluderar hälsa, funktionella egenskaper och beteende kan bidra till förbättrad djurvälfärd över tid. Dessutom kan ett ensidigt fokus på produktion eller prestation i vissa fall leda till ökad risk för sjukdom, funktionsnedsättningar och lidande. Detta är främst en risk då ogynnsamma genetiska samband finns mellan olika egenskaper. I de nordiska länderna finns en lång tradition av att använda breda avelsmål för de livsmedelsproducerande djuren, där även hälsoegenskaper ingår. Dock sker en betydande del av avelsarbetet utomlands och resultatet importeras i form av levande djur, sperma eller embryon, vilket leder till att det i vissa fall föreligger en begränsad insyn och möjlighet att påverka avelsurvalet. Genetiska defekter kan antingen vara monogena, vilket innebär att de styrs av enskilda gener, eller vara multifaktoriella, där ett stort antal gener och miljöfaktorer som skötsel och utfodring påverkar hur egenskaperna uttrycks. För monogena defekter med känd genetisk bakgrund kan ofta genetiska tester användas för att undvika att drabbade avkommor föds. Därmed behöver inte bärare av ett defektanlag exkluderas från avel vilket skulle kunna minska den genetiska variationen i populationen. För multifaktoriella egenskaper krävs istället registrering av relevanta fenotyper och skattning av avelsvärden, för vilket genomisk information används i ökande grad. Den ökande mängden genomisk information bidrar också till att kunskapen om genetiska defekter utvecklas snabbt och antalet kända defekter ökar kontinuerligt. En konsekvens av den snabba utvecklingen inom husdjursgenetiken är att de nuvarande defektlistorna i föreskrifterna inte är helt ändamålsenliga, även om många av de listade defekterna fortfarande är relevanta och bruket av listor i viss mån kan ge tydlighet gentemot djurhållare. Dagens listor innehåller dock vissa felaktigheter, otydliga formuleringar, och en blandning av olika typer av egenskaper med mer eller mindre kända nedärvningsmönster. Samtidigt saknas ett stort antal idag kända och vetenskapligt belagda genetiska defekter, och nya uppdaterade listor skulle även de riskera att snabbt bli inaktuella. I den mån defektlistor används för att stötta avelsarbetet bör dessa därför inte ingå i föreskrifterna, utan endast utgöra kunskapsbas/referensmaterial och ses som exempel snarare än som en uttömmande förteckning, dvs. en lista som inte är styrande och som lätt kan uppdateras. En ytterligare komplicerande faktor är att möjligheterna att identifiera och hantera genetiska defekter skiljer sig avsevärt mellan djurslag och raser. För kommersiella populationer av nötkreatur, gris och fjäderfä används genomisk information i stor omfattning, ofta inom internationella avelssamarbeten eller - företag. För hästar och mindre populationer såsom lantraser av nötkreatur, får och getter är resurserna mer begränsade och rapporteringssystemen mindre enhetliga. Yttrandet pekar på behov av förbättrad rapportering, kunskap och samordning, särskilt inom hästaveln. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är att en fenotypiskt liknande genetisk defekt kan ha olika genetisk orsak i olika raser inom samma djurslag. Därför behövs ytterligare validering av befintliga genetiska tester när de ska introduceras i nya populationer. Friska och välmående djur bidrar generellt till en bättre arbetsmiljö och ekonomi, vilket innebär att avelsåtgärder för att stärka djurhälsa och djurvälfärd också gynnar djurhållare och de som arbetar med djuren. Samtidigt kan ökade krav på rapportering, provtagning och genetiska analyser medföra ökade kostnader och arbetsinsatser. De potentiella ekonomiska konsekvenserna varierar kraftigt mellan djurslag, raser och produktionsformer. För små populationer och ideellt drivna avelsprogram kan ökade krav innebära särskilda utmaningar om de inte kombineras med ekonomiskt stöd. Sammantaget blir slutsatsen att ett regelverk baserat på övergripande principer och hanteringssätt är mer ändamålsenligt än detaljerade listor över genetiska defekter. Avelsbeslut bör bygga på aktuell kunskap, tillgänglig teknik och hänsyn till djurslagens och populationernas olika förutsättningar. Rätt utformad och tillämpad, kan avel vara ett kraftfullt verktyg för att långsiktigt förbättra djurvälfärden, medan bristande anpassning till kunskapsläget riskerar att leda till ineffektiva åtgärder.
- Open Access
- 25 August 2025
- Published by Elsevier in Sustainable Production and Consumption
- Vol. 59, 288-304
Advancing metrics for animal welfare and antibiotic use in sustainability assessments of diets
- 25 August 2025
- Published by Elsevier in Sustainable Production and Consumption
- Vol. 59, 288-304
Open AccessAdvancing metrics for animal welfare and antibiotic use in sustainability assessments of diets
- Open Access
- 24 June 2025
- Published by Elsevier in Journal of Cleaner Production
- Vol. 519
Introducing a comprehensive and configurable tool for calculating environmental and social footprints for use in dietary assessments
- 24 June 2025
- Published by Elsevier in Journal of Cleaner Production
- Vol. 519
Open AccessIntroducing a comprehensive and configurable tool for calculating environmental and social footprints for use in dietary assessments
- Open Access
Effects of socialising piglets on sow and piglet performance and behaviour of entire male piglets
- Open Access
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:1
Yttrande från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av sällskapsdjur
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:1
Open AccessYttrande från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av sällskapsdjur
- Open Access
- 1 December 2023
- Published by American Dairy Science Association in Journal of Dairy Science
- Vol. 106 (12) , 8953-8968
Carbon footprint based on lifetime productivity for future cows selected for resilience to climate-related disturbances
Droughts, which can impact feed production, are projected to become more common under future climate conditions. In light of this, breeding cattle resilient to changes in feeding regimens is increasingly becoming an important topic. Body reserves can play a crucial role when the feed resources are limited. We simulated populations of dairy cows selected with 2 different breeding goals: one reflecting the current breeding goal and the other placing weight on minimum level of body reserves in early lactation and change in body reserves during lactation. We considered this latter as a breeding goal for resilience. We used the 2 dynamic simulation programs ADAM and AQAL to predict performance of the cows after selection. In AQAL, we modeled moderate and severe drought by decreasing feed quality and quantity offered to cows during one year. We compared cows selected with the 2 breeding goals under 3 environments: without disturbances related to climate and with moderate and severe drought. In the environments without disturbances and the moderate drought, the cows selected with the current breeding goal had higher life time lactation efficiency (energy invested in milk / energy acquired from feed) and lower carbon footprint per kg protein in milk and meat than cows selected for resilience. However, with severe drought, cows selected for resilience had higher life time lactation efficiency and lower carbon footprint per kg protein in milk and meat than those selected with the current breeding goal. This suggests that cows selected for high productive performance do not perform well under very limiting conditions, leading to increased climate impact. The importance of inclusion of body reserves as a resilience trait in dairy cattle breeding depends on the future environment in which the cows will be used.
- 1 December 2023
- Published by American Dairy Science Association in Journal of Dairy Science
- Vol. 106 (12) , 8953-8968
Open AccessCarbon footprint based on lifetime productivity for future cows selected for resilience to climate-related disturbances
Droughts, which can impact feed production, are projected to become more common under future climate conditions. In light of this, breeding cattle resilient to changes in feeding regimens is increasingly becoming an important topic. Body reserves can play a crucial role when the feed resources are limited. We simulated populations of dairy cows selected with 2 different breeding goals: one reflecting the current breeding goal and the other placing weight on minimum level of body reserves in early lactation and change in body reserves during lactation. We considered this latter as a breeding goal for resilience. We used the 2 dynamic simulation programs ADAM and AQAL to predict performance of the cows after selection. In AQAL, we modeled moderate and severe drought by decreasing feed quality and quantity offered to cows during one year. We compared cows selected with the 2 breeding goals under 3 environments: without disturbances related to climate and with moderate and severe drought. In the environments without disturbances and the moderate drought, the cows selected with the current breeding goal had higher life time lactation efficiency (energy invested in milk / energy acquired from feed) and lower carbon footprint per kg protein in milk and meat than cows selected for resilience. However, with severe drought, cows selected for resilience had higher life time lactation efficiency and lower carbon footprint per kg protein in milk and meat than those selected with the current breeding goal. This suggests that cows selected for high productive performance do not perform well under very limiting conditions, leading to increased climate impact. The importance of inclusion of body reserves as a resilience trait in dairy cattle breeding depends on the future environment in which the cows will be used.
- 1 January 2023
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2023:2
Hållande av vaktel
- Open Access
- 9 April 2022
- Published by Elsevier in Livestock Science
- Vol. 260
An assessment of scenarios for future pig production using a One Health approach
- 9 April 2022
- Published by Elsevier in Livestock Science
- Vol. 260
Open AccessAn assessment of scenarios for future pig production using a One Health approach
- Open Access
- 3 February 2022
- Published by Springer Nature in Tropical Animal Health and Production
- Vol. 54 (2) , 1-11
The effect of high temperature and humidity on milk yield in Ankole and crossbred cows
Tropical regions are characterized by high temperature and humidity across the year. At high values of temperature humidity index (THI), there is a risk of heat stress leading to lower milk yield. The objective of this study was to describe the effect of season and the effect of maximum daily THI on milk yield of that day in purebred Ankole and Ankole-Friesian, Ankole-Jersey and Ankole-Sahiwal crosses in a tropical climate. In total, 53,730 records of daily milk yield from 183 cows in Rwanda were analyzed. The results showed that THI had a negative effect on daily milk yield above a threshold, but the effect was small (− 0.11 kg milk/THI unit at most). Purebred Ankole cows had the lowest daily milk yield and the lowest threshold (THI mean 66), as compared to the crossbreds (THI mean 68–69). Ankole-Friesian had a steeper decline in daily milk yield above the threshold than Ankole. The crossbreds, especially Ankole-Friesian, had higher daily milk yield than purebred Ankole also at very high THI. The results indicate some differences between breed groups in the way of coping with a hot and humid climate and raise questions about dairy cows’ adaptation to such a climate.
- 3 February 2022
- Published by Springer Nature in Tropical Animal Health and Production
- Vol. 54 (2) , 1-11
Open AccessThe effect of high temperature and humidity on milk yield in Ankole and crossbred cows
Tropical regions are characterized by high temperature and humidity across the year. At high values of temperature humidity index (THI), there is a risk of heat stress leading to lower milk yield. The objective of this study was to describe the effect of season and the effect of maximum daily THI on milk yield of that day in purebred Ankole and Ankole-Friesian, Ankole-Jersey and Ankole-Sahiwal crosses in a tropical climate. In total, 53,730 records of daily milk yield from 183 cows in Rwanda were analyzed. The results showed that THI had a negative effect on daily milk yield above a threshold, but the effect was small (− 0.11 kg milk/THI unit at most). Purebred Ankole cows had the lowest daily milk yield and the lowest threshold (THI mean 66), as compared to the crossbreds (THI mean 68–69). Ankole-Friesian had a steeper decline in daily milk yield above the threshold than Ankole. The crossbreds, especially Ankole-Friesian, had higher daily milk yield than purebred Ankole also at very high THI. The results indicate some differences between breed groups in the way of coping with a hot and humid climate and raise questions about dairy cows’ adaptation to such a climate.
- Open Access
- 1 October 2021
- Published by Elsevier in Sustainable Production and Consumption
- Vol. 28, 21-38
A life cycle sustainability assessment of organic and conventional pork supply chains in Sweden
- 1 October 2021
- Published by Elsevier in Sustainable Production and Consumption
- Vol. 28, 21-38
Open AccessA life cycle sustainability assessment of organic and conventional pork supply chains in Sweden