Anders Kagervall
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Research Subjects
Anders Kagervall has a total of 63 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Stefan Palm
Department of Aquatic Resources, Institute of Freshwater Research Swedish University of Agricultural Sciences Drottningholm Sweden
3 shared publications - Casper Gundelund
Section of Freshwater Fisheries and Ecology, Technical University of Denmark, DTU Aqua, Silkeborg, Denmark
2 shared publications - Christian Skov
DTU Aqua, Section for Freshwater Fisheries and Ecology, Technical University of Denmark, Silkeborg, Denmark
2 shared publications - Johan Dannewitz
Department of Aquatic Resources, Institute of Freshwater Research Swedish University of Agricultural Sciences Drottningholm Sweden
2 shared publications - Adam M. Lejk
Department of Logistics and Monitoring National Marine Fisheries Research Institute Gdynia Poland
1 shared publication Anders Alanärä
Department of Wildlife Fish and Environmental Studies Swedish University of Agricultural Sciences Umeå Sweden
1 shared publication
Latest Publications
- Open Access
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2026:13
Fritidsfisket efter lax med fällor längs Bottniska vikens kust 2021–2024
Laxfisket i Östersjön har förändrats betydligt under de senaste decennierna. Bland annat har det kustnära fritidsfisket efter lax med fällor i Bottniska viken minskat i omfattning. Trots fiskets idag begränsade omfattning finns dock fortsatt behov av årliga fångstskattningar, eftersom dessa data används vid Internationella havsforskningsrådets (Ices) statusbedömningar för östersjölaxen. Denna rapport sammanfattar och beskriver genomförda karteringar av fritidsfiskefällor utefter norrlandskusten för fiskesäsongerna 2021–2024. Arbetet har genomförts av länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen och omfattar uppgifter om fällornas geografiska placering och fiskeperiod. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har skattat fångsternas storlek genom att relatera karteringsdata till yrkesfiskets rapporterade fångster och fiskeansträngning. Det totala antalet identifierade fritidsfiskefällor minskade från 27 stycken år 2021 till endast 7 stycken år 2024. Andelen fällor var genomgående högst i Norrbottens län (Ices delområde 31). Jämfört med tidigare årtionden var de skattade fångsterna 2021–2024 genomgående låga vilket främst speglar ett minskande fisketryck. Den metodik som använts bedöms ge ett underlag som är jämförbart över tid, men resultaten påverkas av osäkerheter både kring datainsamlingen och de antaganden som varit nödvändiga. Resultaten bör därför tolkas främst som trender. Enligt EU:s reviderade fiskerikontrollförordning ((EG) nr 1224/2009; (EU) 2023/2842) skall alla medlemsländer från och med 10 januari 2026 se till att vissa fritidsfiskare som fiskar i havet registrerar sig samt rapporterar sina fångster. Kraven omfattar bland annat fiske efter östersjölax. I nuläget saknas dock nationella förutsättningar för att tillämpa regelverket i Sverige. När lagstiftning och system för sådan rapportering finns på plats bör inrapporterade data kunna ersätta riktade undersökningar. Fram till dess, och sannolikt även under en övergångsperiod, kvarstår behovet av att genomföra karteringar och årliga skattningar av fällfritidsfiskets fångster, förutsatt att fisket är tillåtet enligt internationella och nationella bestämmelser. Den förenklade metodik som utvecklats och använts 2021–2024, och som presenteras i denna rapport, bedöms vara lämplig för detta ändamål.
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2026:13
Open AccessFritidsfisket efter lax med fällor längs Bottniska vikens kust 2021–2024
Laxfisket i Östersjön har förändrats betydligt under de senaste decennierna. Bland annat har det kustnära fritidsfisket efter lax med fällor i Bottniska viken minskat i omfattning. Trots fiskets idag begränsade omfattning finns dock fortsatt behov av årliga fångstskattningar, eftersom dessa data används vid Internationella havsforskningsrådets (Ices) statusbedömningar för östersjölaxen. Denna rapport sammanfattar och beskriver genomförda karteringar av fritidsfiskefällor utefter norrlandskusten för fiskesäsongerna 2021–2024. Arbetet har genomförts av länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen och omfattar uppgifter om fällornas geografiska placering och fiskeperiod. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har skattat fångsternas storlek genom att relatera karteringsdata till yrkesfiskets rapporterade fångster och fiskeansträngning. Det totala antalet identifierade fritidsfiskefällor minskade från 27 stycken år 2021 till endast 7 stycken år 2024. Andelen fällor var genomgående högst i Norrbottens län (Ices delområde 31). Jämfört med tidigare årtionden var de skattade fångsterna 2021–2024 genomgående låga vilket främst speglar ett minskande fisketryck. Den metodik som använts bedöms ge ett underlag som är jämförbart över tid, men resultaten påverkas av osäkerheter både kring datainsamlingen och de antaganden som varit nödvändiga. Resultaten bör därför tolkas främst som trender. Enligt EU:s reviderade fiskerikontrollförordning ((EG) nr 1224/2009; (EU) 2023/2842) skall alla medlemsländer från och med 10 januari 2026 se till att vissa fritidsfiskare som fiskar i havet registrerar sig samt rapporterar sina fångster. Kraven omfattar bland annat fiske efter östersjölax. I nuläget saknas dock nationella förutsättningar för att tillämpa regelverket i Sverige. När lagstiftning och system för sådan rapportering finns på plats bör inrapporterade data kunna ersätta riktade undersökningar. Fram till dess, och sannolikt även under en övergångsperiod, kvarstår behovet av att genomföra karteringar och årliga skattningar av fällfritidsfiskets fångster, förutsatt att fisket är tillåtet enligt internationella och nationella bestämmelser. Den förenklade metodik som utvecklats och använts 2021–2024, och som presenteras i denna rapport, bedöms vara lämplig för detta ändamål.
- Open Access
- 1 January 2025
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2025:1
Svenska laxbestånd i Östersjön : datainsamling, beståndsanalys och rådgivning
De vilda laxbestånden i Bottniska viken har generellt uppvisat en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet, och flera älvbestånd uppnår idag det MSY-baserade förvaltningsmålet. Laxens överlevnad i havet har dock försämrats under de senaste 2-3 åren. Bakomliggande orsaker till nedgången är oklara, men forskning pågår för att öka kunskapen om faktorer som påverkar laxens överlevnad i havet. Om den låga överlevnaden i havet fortsätter under en längre period förväntas detta resultera i kraftigt försämrad tillgång på lax vilket kommer påverka fiskemöjligheterna i både havet och älvarna. Laxbestånden i södra Östersjön har sedan slutet av 1990-talet inte uppvisat samma positiva utvecklingstrend som laxen i Bottniska viken, och flera av de sydliga bestånden bedöms fortfarande ha låg status. Fisket efter lax har förändrats under de senaste årtiondena, från att ha varit ett utpräglat blandbeståndsfiske i havet och längs kusterna, till att ske framförallt längs kusterna i Bottniska viken och i älvarna. Ett stort inslag av blandbeståndsfiske finns dock fortfarande i form av yrkes- och fritidsfiske längs Sveriges och Finlands kuster, samt som fritidsfiske i södra Östersjön. Exploateringsgraden (andel av den fiskbara resursen som fiskas upp) under 2022 beräknades till mellan 1 och 3 % i södra Östersjön, medan exploateringsgraden längs Sveriges och Finlands kuster samma år varierade mellan bestånd med ett genomsnitt på 12 %. Mer osäkra skattningar av exploateringsgraden i älvfisket indikerar att odlade bestånd genomgående exploateras relativt hårt (medelvärde på 16 % under 2022) medan exploateringsgraden av vild lax är betydligt lägre men varierar kraftigt mellan älvar (0-15 % med medelvärde på 3 % under 2022). En nationell indelning av laxbestånden i förvaltningskategorier, baserad på status och förväntad framtida utveckling (samt eventuell annan information), bedöms kunna underlätta anpassningen av fiskeregler till beståndssituationen. I detta underlag presenteras ett uppdaterat förslag på hur ett sådant system kan utformas. Den uppdaterade modellen för indelning av bestånden i förvaltningskategorier har breddats till att omfatta även åtgärdsbehov i sötvatten utöver fiskeregleringar, exempelvis behov av habitatrestaureringar eller förbättrade möjligheter för fiskvandring. Det är önskvärt att utvecklingen av en beståndsanpassad fiskeförvaltning fortsätter för att i högre grad kunna styra fisket mot odlad lax och starkare vildlaxbestånd i syfte att förbättra möjligheterna till återhämtning för svagare vilda bestånd. Sådana möjligheter bedöms finnas på nationell svensk nivå, även om detta kan kräva kompletterande data och analyser. Det finns även behov av att implementera ekosystemansatsen i fiskeförvaltningen i stort, för att i högre omfattning än hittills kunna ta hänsyn till artinteraktioner och fiskets påverkan på ekosystemen.
- 1 January 2025
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2025:1
Open AccessSvenska laxbestånd i Östersjön : datainsamling, beståndsanalys och rådgivning
De vilda laxbestånden i Bottniska viken har generellt uppvisat en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet, och flera älvbestånd uppnår idag det MSY-baserade förvaltningsmålet. Laxens överlevnad i havet har dock försämrats under de senaste 2-3 åren. Bakomliggande orsaker till nedgången är oklara, men forskning pågår för att öka kunskapen om faktorer som påverkar laxens överlevnad i havet. Om den låga överlevnaden i havet fortsätter under en längre period förväntas detta resultera i kraftigt försämrad tillgång på lax vilket kommer påverka fiskemöjligheterna i både havet och älvarna. Laxbestånden i södra Östersjön har sedan slutet av 1990-talet inte uppvisat samma positiva utvecklingstrend som laxen i Bottniska viken, och flera av de sydliga bestånden bedöms fortfarande ha låg status. Fisket efter lax har förändrats under de senaste årtiondena, från att ha varit ett utpräglat blandbeståndsfiske i havet och längs kusterna, till att ske framförallt längs kusterna i Bottniska viken och i älvarna. Ett stort inslag av blandbeståndsfiske finns dock fortfarande i form av yrkes- och fritidsfiske längs Sveriges och Finlands kuster, samt som fritidsfiske i södra Östersjön. Exploateringsgraden (andel av den fiskbara resursen som fiskas upp) under 2022 beräknades till mellan 1 och 3 % i södra Östersjön, medan exploateringsgraden längs Sveriges och Finlands kuster samma år varierade mellan bestånd med ett genomsnitt på 12 %. Mer osäkra skattningar av exploateringsgraden i älvfisket indikerar att odlade bestånd genomgående exploateras relativt hårt (medelvärde på 16 % under 2022) medan exploateringsgraden av vild lax är betydligt lägre men varierar kraftigt mellan älvar (0-15 % med medelvärde på 3 % under 2022). En nationell indelning av laxbestånden i förvaltningskategorier, baserad på status och förväntad framtida utveckling (samt eventuell annan information), bedöms kunna underlätta anpassningen av fiskeregler till beståndssituationen. I detta underlag presenteras ett uppdaterat förslag på hur ett sådant system kan utformas. Den uppdaterade modellen för indelning av bestånden i förvaltningskategorier har breddats till att omfatta även åtgärdsbehov i sötvatten utöver fiskeregleringar, exempelvis behov av habitatrestaureringar eller förbättrade möjligheter för fiskvandring. Det är önskvärt att utvecklingen av en beståndsanpassad fiskeförvaltning fortsätter för att i högre grad kunna styra fisket mot odlad lax och starkare vildlaxbestånd i syfte att förbättra möjligheterna till återhämtning för svagare vilda bestånd. Sådana möjligheter bedöms finnas på nationell svensk nivå, även om detta kan kräva kompletterande data och analyser. Det finns även behov av att implementera ekosystemansatsen i fiskeförvaltningen i stort, för att i högre omfattning än hittills kunna ta hänsyn till artinteraktioner och fiskets påverkan på ekosystemen.
- Open Access
- 22 August 2024
- Published by Wiley in Fisheries Management and Ecology
- Vol. 32 (3)
A Delphi‐study to identify drivers of future angling participation in five Nordic countries
The Delphi method was used to gather assessments from 93 experts about drivers of future angling participation by locals and tourist anglers in Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The main drivers of future angling participation related to habitat and fish populations, and access to and information about fishing. For Norway and Finland, the predicted future decline in local angler numbers was consistent with a life‐cycle model of recreational fisheries, while the anticipated increase for the three other countries contradicted the model. For tourist anglers, growth was expected for both domestic and foreign tourists. Long‐term and societal drivers, such as urbanization, sociocultural changes, and climate change were not seen as strong drivers, and may be considered out of reach by managers, but should be included with information and conservation drivers in angler recruitment and retention strategies.
- 22 August 2024
- Published by Wiley in Fisheries Management and Ecology
- Vol. 32 (3)
Open AccessA Delphi‐study to identify drivers of future angling participation in five Nordic countries
The Delphi method was used to gather assessments from 93 experts about drivers of future angling participation by locals and tourist anglers in Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The main drivers of future angling participation related to habitat and fish populations, and access to and information about fishing. For Norway and Finland, the predicted future decline in local angler numbers was consistent with a life‐cycle model of recreational fisheries, while the anticipated increase for the three other countries contradicted the model. For tourist anglers, growth was expected for both domestic and foreign tourists. Long‐term and societal drivers, such as urbanization, sociocultural changes, and climate change were not seen as strong drivers, and may be considered out of reach by managers, but should be included with information and conservation drivers in angler recruitment and retention strategies.
- 1 January 2023
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2023:14
Kunskapsunderlag för hållbar förvaltning av svenska öringbestånd
- 1 January 2023
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2023:14
Kunskapsunderlag för hållbar förvaltning av svenska öringbestånd
- Open Access
- 19 January 2021
- Published by Oxford University Press (OUP) in ICES Journal of Marine Science
- Vol. 78 (3) , 967-978
Expert opinion on using angler Smartphone apps to inform marine fisheries management: status, prospects, and needs
Smartphone applications (apps) that target recreational fishers are growing in abundance. These apps have the potential to provide data useful for management of recreational fisheries. We surveyed expert opinion in 20, mostly European, countries to assess the current and future status of app use in marine recreational fisheries. The survey revealed that a few countries already use app data to support existing data collection, and that this number is likely to increase within 5–10 years. The strongest barriers to use app data were a scarcity of useful apps and concern over data quality, especially biases due to the opt-in nature of app use. Experts generally agreed that apps were unlikely to be a “stand-alone” method, at least in the short term, but could be of immediate use as a novel approach to collect supporting data such as, fisheries-specific temporal and spatial distributions of fishing effort, and aspects of fisher behaviour. This survey highlighted the growing interest in app data among researchers and managers, but also the need for government agencies and other managers/researchers to coordinate their efforts with the support of survey statisticians to develop and assess apps in ways that will ensure standardisation, data quality, and utility.
- 19 January 2021
- Published by Oxford University Press (OUP) in ICES Journal of Marine Science
- Vol. 78 (3) , 967-978
Open AccessExpert opinion on using angler Smartphone apps to inform marine fisheries management: status, prospects, and needs
Smartphone applications (apps) that target recreational fishers are growing in abundance. These apps have the potential to provide data useful for management of recreational fisheries. We surveyed expert opinion in 20, mostly European, countries to assess the current and future status of app use in marine recreational fisheries. The survey revealed that a few countries already use app data to support existing data collection, and that this number is likely to increase within 5–10 years. The strongest barriers to use app data were a scarcity of useful apps and concern over data quality, especially biases due to the opt-in nature of app use. Experts generally agreed that apps were unlikely to be a “stand-alone” method, at least in the short term, but could be of immediate use as a novel approach to collect supporting data such as, fisheries-specific temporal and spatial distributions of fishing effort, and aspects of fisher behaviour. This survey highlighted the growing interest in app data among researchers and managers, but also the need for government agencies and other managers/researchers to coordinate their efforts with the support of survey statisticians to develop and assess apps in ways that will ensure standardisation, data quality, and utility.
- 1 October 2018
- Published by Wiley in Ecology of Freshwater Fish
- Vol. 28 (2) , 190-199
The effect of physiological and environmental conditions on smolt migration in Atlantic salmon Salmo salar
Hydropower development has negatively influenced Atlantic salmon (Salmo salar) populations. Compensatory hatchery‐rearing programmes exist, but released fish suffer from high mortality that may be related to the lack of experience from natural environments in hatchery‐reared smolts and their large body size and high energetic state. Here, we used acoustic telemetry to test how body size, energetic state, and the environmental conditions of the river affect migration in hatchery‐reared smolts. The study was conducted in three consecutive years between 2011 and 2013 in the lower part of the River Umeälven, Sweden. For individual fish, there was no effect of body size but the energetic state of the fish had a negative effect on sea entry. The most important factor affecting sea entry rate was the water discharge in the old river bed that differed among years. Smolts were more likely to enter the sea in years when the discharge was high or when the discharge increased substantially shortly after release. Hatchery‐reared fish had higher migration speed at a slower flowing section compared with a faster flowing section, which was likely a result of large hesitation to enter the rapid section. The increase in water discharge led to an increase in fish migration speed disproportional to the increase in water velocity. Our results highlight the importance of water discharge for the smolts during smolt migration, and we argue that concern should be given to migrating fish when managing regulated rivers.
- 1 October 2018
- Published by Wiley in Ecology of Freshwater Fish
- Vol. 28 (2) , 190-199
The effect of physiological and environmental conditions on smolt migration in Atlantic salmon Salmo salar
Hydropower development has negatively influenced Atlantic salmon (Salmo salar) populations. Compensatory hatchery‐rearing programmes exist, but released fish suffer from high mortality that may be related to the lack of experience from natural environments in hatchery‐reared smolts and their large body size and high energetic state. Here, we used acoustic telemetry to test how body size, energetic state, and the environmental conditions of the river affect migration in hatchery‐reared smolts. The study was conducted in three consecutive years between 2011 and 2013 in the lower part of the River Umeälven, Sweden. For individual fish, there was no effect of body size but the energetic state of the fish had a negative effect on sea entry. The most important factor affecting sea entry rate was the water discharge in the old river bed that differed among years. Smolts were more likely to enter the sea in years when the discharge was high or when the discharge increased substantially shortly after release. Hatchery‐reared fish had higher migration speed at a slower flowing section compared with a faster flowing section, which was likely a result of large hesitation to enter the rapid section. The increase in water discharge led to an increase in fish migration speed disproportional to the increase in water velocity. Our results highlight the importance of water discharge for the smolts during smolt migration, and we argue that concern should be given to migrating fish when managing regulated rivers.
- 4 March 2014
- Published by Taylor & Francis in Human Dimensions of Wildlife
- Vol. 19 (2) , 139-153
Conceptualization and Measurement of Catch-and-Release Norms
We used a structural model to describe social norms that identify an emerging catch-and-release norm. The norm for the entire sample of anglers showed low intensity and consensus, suggesting no general norm. However, a cluster analysis of ratings for keeping all or proportions of fish identified three clusters with different norms toward catch-and-release. The first cluster (25%) supported catch-and-release, the second (23%) was against, and the third (52%) had a mixed norm. Preferences for an individual’s own behavior serve as a personal norm motivating individual actions, and aggregate preferences provide a social standard for each cluster. This analysis helps bridge the divide between the standards and motivational approaches to norms. Those with a personal catch-and-release norm differed in age, technique, species preference, and catch-orientation attitudes. The age effect suggests a cohort influence where the norm spreads as younger anglers replace older anglers.
- 4 March 2014
- Published by Taylor & Francis in Human Dimensions of Wildlife
- Vol. 19 (2) , 139-153
Conceptualization and Measurement of Catch-and-Release Norms
We used a structural model to describe social norms that identify an emerging catch-and-release norm. The norm for the entire sample of anglers showed low intensity and consensus, suggesting no general norm. However, a cluster analysis of ratings for keeping all or proportions of fish identified three clusters with different norms toward catch-and-release. The first cluster (25%) supported catch-and-release, the second (23%) was against, and the third (52%) had a mixed norm. Preferences for an individual’s own behavior serve as a personal norm motivating individual actions, and aggregate preferences provide a social standard for each cluster. This analysis helps bridge the divide between the standards and motivational approaches to norms. Those with a personal catch-and-release norm differed in age, technique, species preference, and catch-orientation attitudes. The age effect suggests a cohort influence where the norm spreads as younger anglers replace older anglers.
- 16 September 2010
- Published by Wiley in Fisheries Management and Ecology
- Vol. 17 (5) , 446-453
Linking habitat characteristics with juvenile density to quantify Salmo salar and Salmo trutta smolt production in the river Sävarån, Sweden
Abstract Habitat mapping along 85 km of river was related to juvenile (15 years of electric fishing) and smolt (3 years of screw‐trapping) abundance data to estimate salmon, Salmo salar L., and sea trout, Salmo trutta L., smolt production in the River Sävarån, northern Sweden. Spawning site selection by radio‐tagged salmon (n = 12) and sea trout (n = 4) was also assessed. Fifty‐one hectares of potential spawning and nursery habitat was found in the main stem river, representing 25% of the total river area. These areas were estimated to yield 1300–7580 salmon and 630–3540 sea trout smolts based on juvenile densities, equating with 3 years of screw‐trap data (2990–5080 salmon and 680–2520 trout smolts, respectively). A hypothetical maximum production of about 19 900 salmon smolts was predicted for the river at a density of 40, 0+ salmon 100 m−2. Tracking adults during the spawning period identified optimal and potential reproductive areas.
- 16 September 2010
- Published by Wiley in Fisheries Management and Ecology
- Vol. 17 (5) , 446-453
Linking habitat characteristics with juvenile density to quantify Salmo salar and Salmo trutta smolt production in the river Sävarån, Sweden
Abstract Habitat mapping along 85 km of river was related to juvenile (15 years of electric fishing) and smolt (3 years of screw‐trapping) abundance data to estimate salmon, Salmo salar L., and sea trout, Salmo trutta L., smolt production in the River Sävarån, northern Sweden. Spawning site selection by radio‐tagged salmon (n = 12) and sea trout (n = 4) was also assessed. Fifty‐one hectares of potential spawning and nursery habitat was found in the main stem river, representing 25% of the total river area. These areas were estimated to yield 1300–7580 salmon and 630–3540 sea trout smolts based on juvenile densities, equating with 3 years of screw‐trap data (2990–5080 salmon and 680–2520 trout smolts, respectively). A hypothetical maximum production of about 19 900 salmon smolts was predicted for the river at a density of 40, 0+ salmon 100 m−2. Tracking adults during the spawning period identified optimal and potential reproductive areas.