HCHarald Cederlund

Harald Cederlund

*This is an algorithmically generated author record based on publicly available information.

Current Organizations / Institutes

The organizations/institutes from the scholar's latest article


Harald Cederlund has a total of 51 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:


Latest Publications

  • Open Access

    Testing a Biochar Filter for Removal of 128 Pesticides in Surface Water

    by Alina Koch, Ove Jonsson, Gabriella Dürebrandt, Harald Cederlund

    Agricultural drainage systems transport pesticide-contaminated water to downstream ecosystems, posing risks to non-target aquatic organisms. Treating drainage water before it enters surface waters, using a cost-efficient sorbent such as biochar, offers a promising strategy for reducing pesticide loads. We assessed the removal of 128 pesticides and nutrients at environmentally relevant concentrations using biochar filters in both column experiments and a field installation in an agricultural drainage system. In the column experiments, the median pesticide removal was 94% in both pond and river water. It was strongly correlated with the octanol–water partition coefficient (log KOW; Spearman’s ρ = 0.69 in river and 0.79 in pond water) and water solubility (Spearman’s ρ = -0.62 and -0.72), indicating hydrophobic interaction was a major driver of adsorption. Removal efficiencies declined over the course of the experiment; after 981 pore volumes, median removal was 77% overall, 94% for fungicides, 62% for herbicides, and 84% for insecticides. The removal of some compounds, notably neonicotinoids, was higher than predicted based on their log KOW-values, while it was lower than expected for some acidic and non-aromatic pesticides, providing valuable clues on other adsorption mechanisms likely at play. In the field, initial removal of up to 100% was observed for detected pesticides. However, higher flow rates proved challenging, and removal efficiency declined rapidly as water began to bypass the filter. The results demonstrate that biochar filtration can effectively remove a broad spectrum of pesticides across different water matrices, but successful implementation in agricultural drainage systems requires optimized hydraulic design.

  • Open Access

    Skrapning av banvallar som metod mot vegetation : delprojekt 3 inom FOI-projektet ”Provning och utvärdering av alternativa effektiva metoder för vegetationsreglering i spår”

    by Fredrik Fogelberg, Harald Cederlund

    Mekaniska metoder för bekämpning av vegetation mellan räler samt utanför sliperskant har utvecklats och provats i pilotskala under 2023 och 2024. Den framtagna utrustningen har monterats på fordon som används för snöröjning, men som under sommarhalvåret generellt har få eller inga andra uppdrag. Skuldran, dvs ballasten utanför sliperkanten har skrapats med olika typer av metallskär liknande de som används inom lantbruket. Fältförsök har etablerats på tre olika bandelar och resultaten av skrapningen har utvärderats visuellt och/eller med hjälp av bildanalys. Tekniken är enkel, billig och beprövad inom lantbruket och pilotförsöken har visat att tekniken kan användas även i järnvägsmiljön, men behöver utvecklas vidare för detta ändamål. Effekten av skrapningen var beroende av såväl utgångsläge (typ och mängd vegetation), typ av redskap som testades, som skrapningsfrekvens. Resultaten indikerar att det är troligt att skrapning behöver utföras åtminstone två gånger per säsong för att ge en tillräckligt varaktig effekt. Skrapningen behöver också kombineras med andra underhållsåtgärder som bekämpar vegetationen över sliprarna samt, längre ut, utmed banvallens slänt för att ge en fullständig vegetationsbekämpning. I rapporten diskuterar vi fördelar och risker med tekniken och skissar på möjliga vidareutvecklingar.

  • Effektivare metoder för jättelokabekämpning : delprojekt 2 inom projektet "Provning och utvärdering av alternativa effektiva metoder för vegetationsreglering i spår"

    by Harald Cederlund, Fredrik Fogelberg

    Inom det här delprojektet har vi undersökt om fräsning med en bandgående fjärrstyrd maskin skulle kunna vara en rationell och kostnadseffektiv metod för bekämpning av stora jättelokabestånd utmed järnvägen. Inom ramen för projektet har vi också testat hetvattenbekämpning i ett separat fältförsök och gjort en del mindre tester med rotkapning och klippning av jättelokor. Resultaten visar att en fräsningsfrekvens med 1–3 fräsningar/år inte var tillräckligt för att eliminera jätteloka inom den studerade tidsramen (3 år) men ledde till en reduktion av ovanjordsbiomassan med uppemot 70% och att en fräsningsfrekvens på 2–3 ggr/år effektivt hindrar fröbildningen. Då fräsningen inte resulterade i tillräckligt djup markbearbetning för att skada pålroten blev effekten likvärdig med slåtter. En analys av potentiella försöksträckor utmed järnvägen indikerade att jordfräsen skulle vara omöjlig eller olämplig att använda på de flesta platserna på grund av hinder för framkomlighet, makadamiserade växtplatser eller andra anledningar. Sammantaget bedömer vi därför att fräsning inte utgör en lösning på Trafikverkets jättelokaproblem. Rotkapning eliminerar effektivt kapade individer med ett rotkapningsdjup ≥ 10 cm men är tidsödande och kan vara svår att genomföra om marken är för hård. Klippning av blommande individer invid stambasen avbröt inte de blommande individernas naturliga senescens men de avklippta stammarna behöver samlas in för destruktion då fröerna annars eftermognar i fält. Vid blomplockning (klippning direkt under blomflockarna) behöver beståndet övervakas efteråt då det bildas nya blomflockar från sidoskott. En applicering av hetvatten i juni dödade inte jättelokor i någon av de doser vi studerade men hämmade tillväxten och bildningen av blomklasar.

  • Open Access

    Klippning och bortföring av biomassa i spår som en del av vegetationsröjningen av spårområdet : delprojekt 1 inom FOIprojektet ”Provning och utvärdering av alternativa effektiva metoder för vegetationsreglering i spår”

    by Fredrik Fogelberg, Carol Birgersson, Harald Cederlund

    Vegetation i spår kräver röjning eftersom vegetationen påverkar bankroppens livslängd, försämrar dräneringen, resulterar i spårhalka, minskar sikt, skymmer signaler och attraherar vilt till spårområdet. Normalt sker röjning med kättingslagning, men även motormanuella metoder förekommer. Intervjuer med entreprenörer och projektledare visade att det fanns intresse av att samla upp den avklippta biomassan för att säkerställa banvallens kvalitet. Vi har i praktiska försök noterat att mängden biomassa (avklippt) kan vara så hög som 19 ton per spårkilometer. Prov med uppsugning av olika typer av biomassa har utförts på Forshem driftplats varvid en snösug använts. Tekniken visade sig fungera, men kräver ombyggnad för att kunna användas utanför slipersbredden och för att kunna samla in den uppsugna biomassan. Det finns färdig kommersiell utrustning att tillgå för samtidig avklippning och uppsugning, bl a från det Schweiziska företaget Müller, som redan idag används i Mellaneuropa. Förslagsvis genomförs prov i spår i södra Sverige med utrustning från Müller för att undersöka tekniken under svenska förhållanden. Omhändertagande av avklippt biomassa kan ske genom rötning till biogas, förkolning (biokol) eller kompostering. Samtliga dessa tekniker är väl undersökta och beprövade. Logistiken kring omhändertagandet behöver klargöras.

  • Open Access

    Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) : en litteratursammanställning med fokus på effektiva hanteringsåtgärder

    by Harald Cederlund

    Jättelokan är en invasiv främmande art med stor spridning som man som markägare är skyldig att bekämpa eller hantera. Den här rapporten sammanställer utifrån en litteratursökning tillgänglig kunskap om metoder för att bekämpa i första hand jätteloka (Heracleum mantegazzianum), men även bredloka (Heracleum sosnowskyi) och Tromsöloka (Heracleum persicum), såväl som relevanta aspekter av deras biologi och ekologi. Jättelokan föredrar näringsrika, oskuggade växtplatser utan regelbunden skötsel eller markanvändning och sprider sig ofta utmed linjära habitat i landskapet som vattendrag, diken, skogsbryn, järnvägar m.fl. Den bildar en kraftig pålrot och tillväxtpunkten vid stambasen drar sig gradvis ned under markytan vilket hjälper den att överleva kalla vintrar men också gör den motståndskraftig mot bekämpning genom klippning och slåtter. Den blommar i normala fall efter 3-5 år och dör efter fruktbildningen. Den bildar ett mycket stort antal fröer - runt 20 000 fröer per planta men i vissa fall uppemot 60 000 frön. Fröerna kan spridas långväga via strömmande vatten och mänsklig aktivitet men endast i begränsad utsträckning via vinden; i typfallet ramlar de flesta fröerna ned inom någon meter från moderplantan. Embryot är beroende av en köldperiod för att gro och huvuddelen av fröerna gror tidigt på våren efter deras första vinter. Dödligheten hos fröplantorna är hög då de konkurrerar med varandra och redan etablerade jättelokor om ljus och resurser. En liten andel av fröerna gror inte direkt utan kan överleva i marken under längre tid, i genomsnitt överlever 0,1% i 7 år under fältförhållanden. De effektivaste bekämpningsmetoderna inbegriper kapning av roten ca 10 till 15 cm under markytan eller kemisk bekämpning med glyfosat, som med fördel utförs genom avstrykning för att minska risken att skada omgivande vegetation. Andra metoder som bete kan säkert vara effektiva om förutsättningarna är de rätta. För att lyckas med bekämpningen är det viktigt att åtgärdernas (oavsett vilka) genomförs konsekvent och inom ramen för en övergripande strategi. Det är bl.a. viktigt att samordna bekämpningen med kringliggande fastighetsägare så att man inte bara bekämpar delar av ett bestånd och att övervaka beståndet tillräckligt intensivt och tillräckligt länge efter utförd åtgärd för att förhindra en återetablering. En tänkbar integrerad strategi för bekämpning skulle utöver rotkapning eller kemisk bekämpning även kunna inbegripa en termisk bekämpning mycket tidigt på våren i samband med att fröplantorna gror. Metoden behöver studeras vidare men skulle potentiellt kunna slå mot både fröplantor och fröer och på så vis korta den sammanlagda tiden som ett bestånd med jätteloka behöver bekämpas.

  • Open Access

    Can inert pool models improve predictions of biochar long-term persistence in soils?

    by Haichao Li, Elias S. Azzi, Cecilia Sundberg, Erik Karltun, Harald Cederlund


  • Top Cited Papers
    Open Access

    Modelling biochar long-term carbon storage in soil with harmonized analysis of decomposition data

    by Elias S. Azzi, Haichao Li, Harald Cederlund, Erik Karltun, Cecilia Sundberg