Lisa Hellström

1. Since the turn of the millennium, there has been growing recognition that young people are experiencing increasing levels of ill health across many regions, with rising mental, physical, social,...

Introduction: Identifying stressors in adolescents’ everyday life may prevent future mental health problems and could be used to promote wellbeing in school. To be able to identify possible coping tools in a school setting, the aim of this study is to conceptualize adolescents’ experiences of everyday stressors.Method: Data was collected among 45 girls and 20 boys (aged 13–15) representing seven schools in Sweden. Participants were told to discuss everyday stressors in smaller groups and document important words/concepts. The documented notes were analyzed using a manifest linking process connected to domains and codes found in the International Classification of Functioning, Disability, and Health (ICF) framework, following established linking rules.Results: A total of 549 documented words/concepts connected to adolescents’ experiences of daily stressors were collected and revealed stressor related to the ICF domains activities and participation (42.8%), body functions (30.1%) and environmental factors (27%). Regarding activities and participation, adolescents in the study perceived demands relating to school and social life as most stressful. The demands were put on them by themselves, parents, school, and society and were combined with a lack of time to handle the demands. Further, stressors related to how they are perceived by others and comparisons with peers were stressors connected to body functions. Stressors relating to environmental factors included derogatory attitudes and a lack of support, from parents and school as well as from peers.Discussion: The results are discussed in terms of take-aways for school’s health promotive work and potential coping tools for students.

Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende

Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är:

The field of bullying research deals with methodological issues and concerns affecting the comprehension of bullying and how it should be defined. For the purpose of designing relevant and powerful bullying prevention strategies, this article argues that instead of pursuing a universal definition of what constitutes bullying, it may be of greater importance to investigate culturally and contextually bound understandings and definitions of bullying. Inherent to that shift is the transition to a more qualitative research approach in the field and a stronger focus on participants’ subjective views and voices. Challenges in qualitative methods are closely connected to individual barriers of hard-to-reach populations and the lack of a necessary willingness to share on the one hand and the required ability to share subjective viewpoints on the other hand. By reviewing and discussing Q methodology, this paper contributes to bullying researchers’ methodological repertoire of less-intrusive methodologies. Q methodology offers an approach whereby cultural contexts and local definitions of bullying can be put in the front. Furthermore, developmentally appropriate intervention and prevention programs might be created based on exploratory Q research and could later be validated through large-scale investigations. Generally, research results based on Q methodology are expected to be useful for educators and policymakers aiming to create a safe learning environment for all children. With regard to contemporary bullying researchers, Q methodology may open up novel possibilities through its status as an innovative addition to more mainstream approaches.

Listening to the voices of adolescents and young adults regarding their lived experiences could be a way to identify important skills and abilities for adaptive and positive behaviour that will enable youth to deal effectively with the demands and challenges of everyday life. Hence, the aim with the current study is to explore the experiences and understandings of the life situation among adolescents and young adults of today, by making their voices heard in regards to mental health and help-seeking behaviour. A total of 6 group interviews were conducted with 22 adolescents and young adults (13 girls and 9 boys) ages 17–25 (M = 18.6 years). Data analysis was conducted using qualitative content analysis and resulted in two categories and five subcategories. The first category, Life challenges, included views on the sources of mental health, how to manage different types of relationships, and thoughts on accepted ways to express mental health problems. The second category, The need of present adults, highlighted important aspects for seeking help, such as an expressed need to be seen and heard by adults including parents, school staff, and other professionals as well as a need for adults’ increased availability. The challenges to students’ well-being and mental health are many, and there are no simple solutions. Based on the results in this study, life skills training should include elements to enhance the development of individual coping strategies, to be applied when life feels tough and when the body is experiencing stress reactions. Further, to minimize the risk of self-stigma and the internalization of negative stereotypes and self-blame, life skills training should include elements to increase knowledge of structural factors that have effects on the life situation as well as parents, school personnel, and other important adults.

Professionals who meet and work with adolescents hold important information and perspectives on adolescents’ mental health that, in addition to the adolescents’ voices, can shed light on complex issues. The aim was to explore professionals’ views on what challenges they face and how they can strengthen today’s adolescents’ mental health. This study involves four group interviews, conducted in March and October of 2020, including professionals with different working backgrounds. Data were analyzed with a qualitative content analysis. Two categories emerged: navigating life arenas and support for mental health. The first category included the demanding aspects of school, the challenges of social media, and the professionals’ thoughts on which pieces of mental health knowledge adolescents are lacking. The second category included what the professionals thought today’s parents need to develop and do to best support their children. Moreover, self-critical views were expressed on which aspects the professionals could do better to improve adolescents’ mental health. In conclusion, listening to professionals working with adolescents talk about adolescents’ mental health gives important insights. According to the professionals, both adolescents and their parents need improved life skills, including a strengthened and empowered self-esteem as well as improved mental health literacy.

Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.