Emma Engdahl
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Previous Organizations / Institutes
The organizations / institutes from the scholar's other articles in the past ten years
Emma Engdahl has a total of 9 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
Andrew Blasko
Bulgariska vetenskapsakademin
1 shared publicationAntoaneta Hristova
Bulgariska vetenskapsakademin
1 shared publicationHans Ekbrand
Orebro Univ, Ctr Valdsstudier, Orebro, Sweden
1 shared publicationMaria Hopstadius
Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola
1 shared publication- Maria Nyman
Gothenburg Univ, Sociol, Gothenburg, Sweden
1 shared publication - Osman Aytar
Mälardalen University
1 shared publication
Latest Publications
- Open Access
- 15 December 2022
- Published by Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association in Sociologisk Forskning
- Vol. 59 (3) , 341–347
A politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left
Colm Flahertys doktorsavhandling i sociologi är en etnografisk studie av den utomparlamentariska vänstern som öppnar dörren till ett socialt rum jag tidigare inte vistats i. Ändå känns det förvånansvärt bekant. Kanske beror det på att A politics of community (2022) inte är resultatet av traditionell rörelseforskning i lika hög grad som av vardagslivsforskning ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Med inspiration från den amerikanska socialpragmatismen lyckas Flaherty med konststycket att synliggöra det familjära och vardagliga i det främmande och spektakulära som ofta förknippas med den utomparlamentariska vänsterns aktiviteter. Jag tänker bland annat på den maskerade demonstranten med en sten i handen och människor med banderoller som trängs i ett hav av rök från något som satts i brand. Men vid läsningen är det inte denna typ av bilder som etsar sig fast. Någonting för mig mer hemlikt träder fram i hans doktorsavhandling, vars syfte är att förstå och analysera den utomparlamentariska vänsterns aktiviteter som en gemenskapspolitik och utforska hur individer skapar, upprätthåller och återskapar en stigmatiserad politisk gemenskap. Flaherty inleder effektfullt genom att exemplifiera med aktiviteter inom den utomparlamentariska vänstern som han själv deltagit i som en del av avhandlingsarbetet: (i) motdemonstrationen till Nordiska motståndsrörelsen (en nynazistisk politisk organisation) organiserad av Göteborgs antifascistgrupp 2017, i vilken 10 000 personer deltog; (ii) den traditionella antifascistiska brännbollsturneringen bland olika utomparlamentariska vänstergrupper som anordnades av Antifascistisk aktion Malmö 2018, i vilken 75 personer deltog; (iii) motdemonstrationen till Alternativ för Sverige (ett högerextremt parti med tydliga kopplingar till den svenska vit makt-rörelsen) som Skåne mot rasism anordnade i Malmö 2019, i vilken 200 personer deltog. Olikheterna mellan aktiviteterna är många. De ägde rum i olika städer. Antalet deltagare varierade från 75 till 10 000 personer. Aktiviteterna var organiserade av olika grupper och ägde rum som svar på olika politiska händelser. Samtidigt har aktiviteterna gemensamma drag. En utomparlamentarisk antifascistisk grupp med kopplingar till den radikala antifascistiska rörelsen i Sverige organiserade varje evenemang. När deltagarna summerade betydelsen av aktiviteterna uttryckte de känslor av glädje och
- 15 December 2022
- Published by Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association in Sociologisk Forskning
- Vol. 59 (3) , 341–347
Open AccessA politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left
Colm Flahertys doktorsavhandling i sociologi är en etnografisk studie av den utomparlamentariska vänstern som öppnar dörren till ett socialt rum jag tidigare inte vistats i. Ändå känns det förvånansvärt bekant. Kanske beror det på att A politics of community (2022) inte är resultatet av traditionell rörelseforskning i lika hög grad som av vardagslivsforskning ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Med inspiration från den amerikanska socialpragmatismen lyckas Flaherty med konststycket att synliggöra det familjära och vardagliga i det främmande och spektakulära som ofta förknippas med den utomparlamentariska vänsterns aktiviteter. Jag tänker bland annat på den maskerade demonstranten med en sten i handen och människor med banderoller som trängs i ett hav av rök från något som satts i brand. Men vid läsningen är det inte denna typ av bilder som etsar sig fast. Någonting för mig mer hemlikt träder fram i hans doktorsavhandling, vars syfte är att förstå och analysera den utomparlamentariska vänsterns aktiviteter som en gemenskapspolitik och utforska hur individer skapar, upprätthåller och återskapar en stigmatiserad politisk gemenskap. Flaherty inleder effektfullt genom att exemplifiera med aktiviteter inom den utomparlamentariska vänstern som han själv deltagit i som en del av avhandlingsarbetet: (i) motdemonstrationen till Nordiska motståndsrörelsen (en nynazistisk politisk organisation) organiserad av Göteborgs antifascistgrupp 2017, i vilken 10 000 personer deltog; (ii) den traditionella antifascistiska brännbollsturneringen bland olika utomparlamentariska vänstergrupper som anordnades av Antifascistisk aktion Malmö 2018, i vilken 75 personer deltog; (iii) motdemonstrationen till Alternativ för Sverige (ett högerextremt parti med tydliga kopplingar till den svenska vit makt-rörelsen) som Skåne mot rasism anordnade i Malmö 2019, i vilken 200 personer deltog. Olikheterna mellan aktiviteterna är många. De ägde rum i olika städer. Antalet deltagare varierade från 75 till 10 000 personer. Aktiviteterna var organiserade av olika grupper och ägde rum som svar på olika politiska händelser. Samtidigt har aktiviteterna gemensamma drag. En utomparlamentarisk antifascistisk grupp med kopplingar till den radikala antifascistiska rörelsen i Sverige organiserade varje evenemang. När deltagarna summerade betydelsen av aktiviteterna uttryckte de känslor av glädje och
- Open Access
- 14 December 2021
- Published by Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association in Sociologisk Forskning
- Vol. 58 (3) , 199–216
#Metoo
Artikeln analyserar vittnesmål om sexuella trakasserier utifrån Honneths teori om socialt erkännande och Frickers teori om epistemisk orättvisa. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av de vittnesmål om sexuella trakasserier som ingår i de 65 svenska #metoo-uppropen. De som vittnat i #metoo-uppropen berättar om vad som med Honneths begrepp kan beskrivas som en systematisk förvägran av socialt erkännande. De nekas solidaritet och rättigheter genom sexuella fysiska och psykiska övergrepp, vilket har en negativ inverkan på deras självförtroende, självaktning och självuppskattning. De förövande männens agerande leder i praktiken till såväl personligt lidande för de kvinnor som utsätts som deras exkludering från sociala sammanhang. Det senare sker genom att kvinnorna antingen lämnar det sammanhang i vilket de utsatts för sexuella trakasserier eller att deras deltagande i sammanhanget villkoras. De måste till exempel avstå från att berätta om vad de utsatts för eller så uteblir omgivningens stöd när de berättar. Svårigheten att mobilisera stöd för dem som blir utsatta för sexuella trakasserier tolkas i artikeln som en effekt av epistemisk orättvisa.
- 14 December 2021
- Published by Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association in Sociologisk Forskning
- Vol. 58 (3) , 199–216
Open Access#Metoo
Artikeln analyserar vittnesmål om sexuella trakasserier utifrån Honneths teori om socialt erkännande och Frickers teori om epistemisk orättvisa. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av de vittnesmål om sexuella trakasserier som ingår i de 65 svenska #metoo-uppropen. De som vittnat i #metoo-uppropen berättar om vad som med Honneths begrepp kan beskrivas som en systematisk förvägran av socialt erkännande. De nekas solidaritet och rättigheter genom sexuella fysiska och psykiska övergrepp, vilket har en negativ inverkan på deras självförtroende, självaktning och självuppskattning. De förövande männens agerande leder i praktiken till såväl personligt lidande för de kvinnor som utsätts som deras exkludering från sociala sammanhang. Det senare sker genom att kvinnorna antingen lämnar det sammanhang i vilket de utsatts för sexuella trakasserier eller att deras deltagande i sammanhanget villkoras. De måste till exempel avstå från att berätta om vad de utsatts för eller så uteblir omgivningens stöd när de berättar. Svårigheten att mobilisera stöd för dem som blir utsatta för sexuella trakasserier tolkas i artikeln som en effekt av epistemisk orättvisa.
- Open Access
- 4 June 2021
- Published by Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association in Sociologisk Forskning
- Vol. 58 (1–2) , 103-131
Att leva med en världsomfattande pandemi
Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.
- 4 June 2021
- Published by Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association in Sociologisk Forskning
- Vol. 58 (1–2) , 103-131
Open AccessAtt leva med en världsomfattande pandemi
Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.
- 1 May 2020
- Published by Bristol University Press in Emotions and Society
- Vol. 2 (1) , 13-20
Capitalist society as an analysand: an interview with Eva Illouz
This is an interview with Eva Illouz on her academic life and writings.
- 1 May 2020
- Published by Bristol University Press in Emotions and Society
- Vol. 2 (1) , 13-20
Capitalist society as an analysand: an interview with Eva Illouz
This is an interview with Eva Illouz on her academic life and writings.
- Open Access
- 31 January 2020
- Published by Uniwersytet Lodzki (University of Lodz) in Qualitative Sociology Review
- Vol. 16 (1) , 50-76
The Disappearance of the Other: A Note on the Distortion of Love
Against the backdrop of contemporary sociological theories of love, this article explores the disappearance of the other in contemporary love relationships by focusing on the relationship between love and depression. The aim of the article is twofold: first, to provide a theoretical framework to be able to grasp in what ways the other is threatened with erosion in contemporary love relationships and why this may cause depression; second, to exemplify it with empirical data consisting of human documents such as novels, interviews, sms- and messenger-correspondence. The first section, excluding the introduction, consists of methodological reflections. The second section introduces Hegel’s thinking on love and discusses the perception of it by thinkers such as Honneth, Sartre, and Beauvoir, as well as its parallels with Giddens’s idea on confluent love as a new egalitarian paradigm for equality in intimate relationships. The third section is mainly devoted to Kristeva’s theory of the melancholic-depressive composite, but also introduces Illouz’s concept of autotelic desire. In the fourth section, Han’s idea of “the erosion of difference” and Bauman’s thinking on “the broken structure of desire” are discussed in relation to the use of Tinder in contemporary culture. The fifth section consists of an analysis of excerpts from contemporary love novels and interviews that illustrates the disappearance of the other in contemporary love relationships. In the sixth section, a number of longer passages from a messenger conversation, ranging over a couple of months in duration, is reproduced and interpreted, mainly by help of Kristeva’s thinking, in order to make visible the relation between the erosion of the other and melancholic depression. The article ends with a short conclusion.
- 31 January 2020
- Published by Uniwersytet Lodzki (University of Lodz) in Qualitative Sociology Review
- Vol. 16 (1) , 50-76
Open AccessThe Disappearance of the Other: A Note on the Distortion of Love
Against the backdrop of contemporary sociological theories of love, this article explores the disappearance of the other in contemporary love relationships by focusing on the relationship between love and depression. The aim of the article is twofold: first, to provide a theoretical framework to be able to grasp in what ways the other is threatened with erosion in contemporary love relationships and why this may cause depression; second, to exemplify it with empirical data consisting of human documents such as novels, interviews, sms- and messenger-correspondence. The first section, excluding the introduction, consists of methodological reflections. The second section introduces Hegel’s thinking on love and discusses the perception of it by thinkers such as Honneth, Sartre, and Beauvoir, as well as its parallels with Giddens’s idea on confluent love as a new egalitarian paradigm for equality in intimate relationships. The third section is mainly devoted to Kristeva’s theory of the melancholic-depressive composite, but also introduces Illouz’s concept of autotelic desire. In the fourth section, Han’s idea of “the erosion of difference” and Bauman’s thinking on “the broken structure of desire” are discussed in relation to the use of Tinder in contemporary culture. The fifth section consists of an analysis of excerpts from contemporary love novels and interviews that illustrates the disappearance of the other in contemporary love relationships. In the sixth section, a number of longer passages from a messenger conversation, ranging over a couple of months in duration, is reproduced and interpreted, mainly by help of Kristeva’s thinking, in order to make visible the relation between the erosion of the other and melancholic depression. The article ends with a short conclusion.