ÅSÅsa Svenfelt

Åsa Svenfelt

*This is an algorithmically generated author record based on publicly available information.

Current Organizations / Institutes

The organizations/institutes from the scholar's latest article

Previous Organizations / Institutes

The organizations / institutes from the scholar's other articles in the past ten years


Åsa Svenfelt has a total of 17 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:


Latest Publications

  • När omställning skaver : Möten mellan hållbar omställning och lokala intressen

    by Ann-Sofie Kall, Åsa Svenfelt

    I arbetet med hållbar omställning på lokal nivå möter hållbarhetspolitik och ambitioner ofta olika typer av ”skav” – situationer där mål och idéer om hållbar omställning möter lokala värden, erfarenheter eller intressen på sätt som skapar spänningar eller motsättningar. Skav behöver inte innebära öppen konflikt eller polarisering, men kan i vissa fall bidra till mer uttalade motsättningar mellan grupper och perspektiv. Denna rapport undersöker hur hållbar omställning skaver när den konkretiseras i kommuner.Syftet är att fördjupa förståelsen för de skav som uppstår när ambitioner om hållbar omställning möter lokala intressen och värden. Rapporten under­söker vilka typer av skav som blir synliga i arbetet med hållbar omställning på lokal nivå och hur olika dimensioner av miljörättvisa tar sig uttryck i dessa situationer.Kommuner utgör en central målgrupp för rapporten, eftersom det ofta är på kommunal och lokal nivå som hållbarhetsmål omsätts i praktiken och där frågor om konflikter, rättvisa och legitimitet konkretiseras i relation till plats, resurser och lokala förutsättningar.Rapporten bygger på tidigare forskning, policy- och mediematerial samt framtidsinriktade workshops genomförda inom forskningsprojektet Att smälta polariseringen. Workshopmaterialet bidrar med perspektiv på hur olika grupper och lokala sammanhang föreställer sig hållbar omställning, vilka framtider som framstår som önskvärda och vilka utmaningar, resurser och aktörer som aktualiseras i relation till dessa. Genom analytiska nedslag illustreras hur konflikter formas i mötet mellan olika aktörer, skalor och intressen, samt hur frågor om inflytande, fördelning och erkännande aktualiseras i lokala processer.De exempel som rapporten analyserar visar att skavet i den hållbara omställningen inte i första hand handlar om enskilda sakfrågor, utan om relationer: mellan politiska nivåer, mellan kunskapssystem, mellan historiska erfarenheter och framtidsvisioner, och mellan grupper med olika maktpositioner och vardagsvillkor. När omställningen blir konkret, i en skolmatsal, i ett renskötselområde, på en parkering eller i ett industriområde, aktualiseras inte enbart miljö- och klimatmål, utan också rättigheter, identiteter och upplevelser av rättvisa och orättvisa. Det är i mötet mellan det storskaliga och det lokala, det tekniska och det sociala, som omställningens friktioner blir synliga.Rapporten visar att skav i hållbar omställning ofta synliggör underliggande frågor om makt, legitimitet och miljörättvisa. Skav uppstår ofta i spänningar mellan handlingskraft och delaktighet, mellan övergripande hållbarhetsmål och lokala värden, samt kring hur omställningens kostnader och nyttor fördelas mellan grupper och platser. Konflikterna handlar ytterst om vem som får definiera problemen, vilka lösningar som prioriteras och hur omställningens 10konsekvenser fördelas. Skav framstår därmed inte enbart som hinder för omställning, utan också som uttryck för målkonflikter och olika perspektiv som behöver synliggöras och hanteras för att omställningsprocesser ska upplevas som legitima och rättvisa. För kommuner innebär det att hållbar omställning inte enbart handlar om att genomföra åtgärder, utan också om att hantera olika perspektiv, målkonflikter och upplevelser av rättvisa.11In efforts toward a sustainable transition at the local level, sustainability policies and ambitions often encounter various types of “friction” – situations where goals and ideas about sustainable transformation meet local values, experiences, or interests in ways that create tensions. Frictions do not necessarily imply open conflict or polarisation, but may in some cases contribute to more explicit disagreements between groups and perspectives. This report examines how sustainable transition generates friction when it is implemented in municipalities.The report explores which types of friction become visible in sustainable transitions at the local level, and how different dimensions of environmental justice are expressed in these situations.Municipalities constitute a central target group for the report, as it is often at the municipal and local level that sustainability goals are put into practice and where issues of conflict, justice, and legitimacy are concretized in relation to places, resources, and local conditions.The report builds on previous research, policy documents and reports in media, as well as forward-looking workshops conducted within the research project Melting the Polarization. The workshop material contributes with perspectives on how groups in different local contexts envision sustainable transitions, which futures appear desirable, and which challenges, resources, and actors are made visible in relation to these. Through analytical snapshots, the report illustrates how conflicts take shape in encounters between different actors, scales, and interests, and how issues of influence, distribution, and recognition take form in local processes.The examples analysed in the report show that friction in the sustainable transition is not primarily about the specific issue at hand, but about relationships: between political levels, between systems of knowledge, between historical experiences and visions of the future, and between groups with different...

  • Myth 11

    by Oksana Mont, Åsa Svenfelt

  • Tillräcklighet och minskad alkoholkonsumtion : Erfarenheter från åtgärder i det svenska alkoholmonopolsystemet

    by Vishal Parekh, Åsa Svenfelt

    För att uppnå en hållbar konsumtion behöver konsumtionens negativa påverkan på miljö och människor att motverkas. Teknisk utveckling och effektivitet är viktigt för att ställa om, men inte tillräckligt. För att nå målen krävs även förändringar i vad och hur mycket som konsumeras. Syftet med den här rapporten är att kartlägga och beskriva Systembolagets tillräcklighetsåtgärder för alkoholhaltiga drycker. Baserat på resultatet diskuterar vi även möjligheten att tillämpa liknande åtgärder i andra branscher och för andra konsumtionsområden. För att uppnå rapportens syfte genomfördes fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem anställda på Systembolaget. Resultatet presenterar intervjupersonernas redogörelser för och reflektioner kring Systembolagets tillräcklighetsåtgärder samt reflektioner kring tillräcklighet och hållbarhet och kring potentialen att överföra dessa åtgärder till andra branscher och konsumtionsområden. Åtgärderna har i den här rapporten delats upp i butikskopplade och kommunikativa åtgärder. Systembolaget använder bland annat olika former av nudging i utformningen av sina butiker, informationsinsatser via exempelvis kampanjer och tillgänglighetsbegränsningar i form av begränsade öppettider och utbredning av butiker. Somliga tillräcklighetsåtgärder har troligtvis högre potential än andra att kunna överföras utan alltför stora politiska förändringar, såsom målsättningar för minskad klimatpåverkan från kunders inköp i detaljhandeln. Andra åtgärder skulle kunna kräva politiska påbud eller andra politiska åtgärder, såsom för reklamförbud för särskilt belastande konsumtionsområden som flygresande. Den här rapporten har fokuserat på Systembolagets direkta tillräcklighetsåtgärder. Vidare arbete skulle kunna ta ett liknande tillräcklighetsperspektiv på svensk alkoholpolitik i stort. Det vore även intressant att studera hur Systembolagets förutsättningar och organisationsform möjliggör för deras tillräcklighetsarbete för att kunna dra paralleller till andra branscher och konsumtionsområden.

  • Kommuners roll i att möjliggöra invånares omställning till en mer hållbar matkonsumtion

    by Brita Hermelin, Sara Gustafsson, Åsa Svenfelt

    Denna rapport tar sin utgångspunkt i frågan om konsumtion för hållbar omställning med fokus på hållbar matkonsumtion. Inom detta område finns olika nationella mål och överenskommelser. Dessa omfattar bland annat Mil­jömålsberedningen förslag att införa nationella konsumtionsbaserade miljömål som innebär att Sverige senast år 2045 ska ha netto noll konsumtionsbaserade utsläpp (SOU 2022:15). Matkonsumtion står för omkring 20 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och är ett område där Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten (2023) ställt upp mål och insatsområden. Dessa siktar mot en hållbar och hälsosam matkonsumtion med syfte att ge en tydlig inriktning för folkhälso- och hållbarhetsarbetet på lokal, regional och nationell nivå.Emellertid är ansvarsfördelningen mellan dels de politiska nivåerna, dels mellan samhällssektorerna (den offentliga och privata sektorn liksom civilsamhället) för att genomföra insatser för att uppnå uppsatta mål och att bidra till minskad miljöpåverkan från matkonsumtion otydlig. Den här rapporten studerar hur kommunerna ser på sitt ansvar i det här sammanhanget och väljer att genomföra insatser för hållbar matkonsumtion bland invånare och besökare i lokalsamhället.Vi har besökt alla 290 kommuners webbplatser för att söka efter om man beskriver policy, insatser eller ger information med koppling till hållbar matkonsumtion. Resultatet från detta visar att omkring 20 procent av kommunerna tar upp den här frågan från något perspektiv. Med detta som utgångspunkt har därefter sju kommuner valts ut för en fördjupad studie. I dessa har vi genomfört intervjuer, främst med tjänstepersoner, samt studerat kommunala styrdokument. Vi har kodat materialet utifrån en modell om hållbar omställning som skiljer ut tre sfärer: den politiska, den praktiska och den personliga. Inom den politiska sfären har vi tagit del av kommunernas styrdokument. Den praktiska sfären omfattar olika typer av aktiviteter som kan vara kampanjer, event, samt dialogbaserade initiativ. Den personliga sfären, avslutningsvis, handlar om individers föreställningar om hur kommunen kan vara en möjliggörare för hållbar matkonsumtion. Det kan vara i olika roller som exempelvis markägare, upphandlare och kunskapsspridare.Sammantaget finner vi att frågor om konsumtion generellt och hållbar matkonsumtion specifikt, kan ses som ett område som är under kontinuerlig förändring samt att de organisatoriska strukturerna och sambanden har en betydelse för hur insatser för hållbar matkonsumtion genomförs. Variationer mellan kommunerna motiverar framtida studier i flera av Sveriges kommuner för att få en bredare bild av hur insatser för hållbar matkonsumtion genomförs genom lokala initiativ.

  • Open Access

    Hållbarhet i fokus : Lokal planering och styrning bortom, eller vid sidan av, ett tillväxtparadigm

    by Maria Jansson, Åsa Svenfelt

    Ett växande antal forskare och samhällsaktörer menar att fokus behöver flyttas från tillväxt till att utforska alternativ till att åstadkomma hållbara samhällen. Hittills har det visat sig svårt, om än inte omöjligt, att förena ekonomisk tillväxt med ekologisk och social hållbarhet. Detta har givit upphov till debatter om alternativa strategier för att åstadkomma mänskligt välbefinnande inom ekologiska gränser.Genom planering och strategi kan kommuner och regioner spela avgörande roller för att uppnå välstånd, socialt välbefinnande och miljömässig hållbarhet. Under senare år har allt fler exempel på planering, strategier och beslutsfattande vuxit fram som är mer eller mindre frikopplade från ekonomisk tillväxt och fokuserar på hållbar utveckling samt att planera samhällen som är bra för både människor och miljö. I den här rapporten har vi tittat närmare på en handfull sådana alternativa planeringsinitiativ och intervjuat människor som arbetar med dem.Rapporten beskriver initiativ i sex europeiska kommuner och regioner där hållbarhetsaspekter tydligt prioriterats eller synliggjorts. I flera fall har de integrerats i det lokala ledarskapet och den strategiska planeringen. Dessa initiativ förhåller sig i olika utsträckning till tillväxt som begrepp, och har varierande ambitioner att komplettera eller gå bortom tillväxt som mått, mål eller medel på framgångsrik samhällsutveckling. I forskningslitteraturen benämns sådana initiativ ofta som planering bortom tillväxt, eller så kallad post-growth planning.Syftet med rapporten är fördjupa förståelsen för vad planeringsinitiativ bortom tillväxt skulle kunna bidra med i lokal och regional kontext för att åstadkomma hållbar utveckling. För att uppnå syftet har vi, genom att intervjua tjänstepersoner, undersökt deras perspektiv på varför planeringsinitiativ bortom tillväxt behövs och hur de kommer till användning, samt vilken roll de upplever att planeringsinitiativen har i processer för hållbar samhällsomvandling och i lokalsamhället. Vår målgrupp för rapporten är beslutsfattare i kommuner och regioner som har behov av att tänka i nya banor och vill utforska alternativa modeller för att planera för hållbara framtider.Resultaten visar att dessa modeller fortfarande är nya, och har få märkbara effekter i den fysiska miljön. De skapar dock engagemang och nya former för dialog om komplexa hållbarhetsutmaningar. De hjälper också till att identifiera trender och ojämlikheter liksom för att fånga upp ett bredare spektrum av hållbarhetsaspekter. Det finns också exempel på att planeringsinitiativ bortom tillväxt har integrerats i politiska processer och beslutsfattande. Vissa regioner har kommit längre när det gäller att integrera dessa initiativ i beslutsprocesserna, och mycket kan läras av deras erfarenheter. Rapporten visar exempel på kommuner och regioner som genom att tänka nytt och utmana normer arbetar för en mer hållbar värld för medborgare. Trots hinder 10kan de potentiella fördelarna göra det värt att utforska och implementera liknande metoder. Alternativa berättelser om förändring som bygger på en annan uppsättning värderingar och mål kan vägleda planering mot alternativa hållbara framtider.

  • Open Access

    Taking sustainable eating practices from niche to mainstream: the perspectives of Swedish food-provisioning actors on barriers and potentials

    by Vishal Parekh, Åsa Svenfelt

    The food system is a major driver of anthropogenic environmental impacts and in Sweden a sizeable proportion of the country’s relatively large per capita ecological footprint is attributable to food. In short, sustainable eating practices need to become mainstream. Actors within the food-provisioning system likely have valuable insights into how such a transition could be enabled. This article presents the results of a qualitative study that aimed to examine the perspectives of these individuals on such a transition in Sweden using a social practice framework to identify framings of barriers and potentials for mainstreaming sustainable eating practices. We found that conventional framings and models for explaining change and transitions dominate. These approaches center on providing alternative food products, with some attention devoted to normalizing sustainable eating through product design, communication, and marketing. However, exceptions to these strategies include calls for redefining business profitability in terms of human and planetary health and notions of a decentralized food-provisioning system consisting of small-scale actors and limited by the regional and seasonal supply of food. Our analysis suggests that interventions for mainstreaming sustainable eating practices need to move beyond a constrained recrafting of mainstream eating practices and toward systematic practice substitution that favors considerations regarding how eating practices connect to other practices that constitute people’s everyday lives. We conclude by discussing implications for the food-provisioning system and suggest directions for further research that could lead to the development of strategies for mainstreaming sustainable eating practices in Sweden and elsewhere.


  • Open Access

    Expanding the IPAT identity to quantify backcasting sustainability scenarios

    by Kristian Skånberg, Åsa Svenfelt

    This paper builds on four qualitative backcasting scenarios that illustrate sustainable futures in a Swedish setting. The paper complements the originally qualitative scenarios by developing an eight‐step modified and expanded IPAT model—originally describing environmental impact as a product of population, affluence, and technology—that also enables quantitative descriptions of the scenarios. The modified and expanded IPAT model is used to show how the scenarios can stay within the climate aspect of sustainability. The result is quantified descriptions of the development paths of energy‐related carbon dioxide emissions, working hours, man‐made capital stocks, recycled and nonrecycled materials used, and different types of energy used in the four scenarios. The four main findings are (a) the back‐bone instrument in making the energy system fossil‐free will, in all scenarios, substitute fossil energy with renewable energy; (b) however, to succeed with that it is necessary to use different mixes of many complementary climate policy instruments; (c) IPAT models can be modified and expanded in many different ways to act as quantitative descriptions of different technological developments and social changes in scenario exercises; (d) by disregarding gross domestic product as a proxy for affluence, and replacing it with labor and capital, behavioral concepts like sharing and prolonged product lifetimes can more easily be introduced as climate policy options in a modified and expanded IPAT model.


  • Open Access

    Four Sustainability Goals in a Swedish Low-Growth/Degrowth Context

    by Eléonore Fauré, Åsa Svenfelt, Göran Finnveden, Alf Hornborg

    Continual environmental degradation and an unfair distribution of environmental burdens and benefits are two great challenges for humanity. Economic growth is often taken for granted when planning for the future. However, it is often argued that maintaining economic growth conflicts with keeping human activities adjusted to ecological boundaries and finite resources, at least for the more-developed countries. With this paper, we present sustainability goals for building and planning in Sweden to be achieved by 2050 in a context of limited or even negative economic growth. These goals should ensure that all groups in society have sufficient resources and a good life within planetary boundaries. We select four goals in a participatory process: two environmental goals related to climate change and land use and two social goals related to welfare and participation. Our results show that achieving the environmental goals will require significant reductions of Sweden’s greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today’s levels. Regarding the social goals, these are, in many aspects, reasonably well fulfilled in Sweden today, although disparities remain between groups of citizens. The main challenge, however, is to ensure that these goals are fulfilled even within environmental limits and if economic growth should halt.