Elin Dahlgren
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Elin Dahlgren has a total of 34 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Ann-Sofie Wernersson
Department for Management of Contaminated Sites, Swedish Geotechnical Institute, Göteborg, Sweden
2 shared publications Dennis Lindqvist
Stockholm Univ, Dept Environm Sci, Svante Arrhenius Vag 16, SE-11418 Stockholm, Sweden
2 shared publications- Detlef E. Schulz-Bull
Department of Marine Chemistry, Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Rostock, Germany
2 shared publications - Friederike Habedank
State Office for Agriculture, Food Safety and Fisheries, Rostock, Germany
2 shared publications - Helena Osterholz
Marine Chemistry, Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde
2 shared publications - Jaakko Mannio
Centre for Sustainable Consumption and Production/Contaminants, Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland
2 shared publications
Latest Publications
- Open Access
- 1 January 2026
- Published by Oxford University Press (OUP) in Conservation Physiology
- Vol. 14 (1)
Sperm performance of coastal northern pike ( Esox lucius L. ) from the Baltic Sea shows no impairment between freshwater and brackish conditions
Declining coastal populations of northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea have raised concerns about potential reproductive constraints, including reduced sperm quality linked to changing salinity regimes. This study tested whether sperm performance in coastally collected pike is impaired by activation in freshwater versus brackish water. Sperm velocity and motility were measured from adult males collected at two Baltic Sea locations (Sankt Anna, 2024; Hanöbukten, 2025) and activated in either deionized (0 ppt) or local brackish water (6–7 ppt). We found that sperm velocity and motility declined rapidly over time post-activation, but did not differ significantly between salinity treatments during the critical fertilization window (≤20 s). At later time points (25–45 s), sperm in brackish water maintained higher velocities and motilities than in deionized water, indicating greater longevity under local conditions. Overall, our results show that sperm function in coastal northern pike is not limited by salinity difference, suggesting that current recruitment declines are unlikely to result from impaired male gamete performance. Instead, reproductive limitations in Baltic pike populations may arise from later developmental stages or environmental pressures on egg and larval survival.
- 1 January 2026
- Published by Oxford University Press (OUP) in Conservation Physiology
- Vol. 14 (1)
Open AccessSperm performance of coastal northern pike ( Esox lucius L. ) from the Baltic Sea shows no impairment between freshwater and brackish conditions
Declining coastal populations of northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea have raised concerns about potential reproductive constraints, including reduced sperm quality linked to changing salinity regimes. This study tested whether sperm performance in coastally collected pike is impaired by activation in freshwater versus brackish water. Sperm velocity and motility were measured from adult males collected at two Baltic Sea locations (Sankt Anna, 2024; Hanöbukten, 2025) and activated in either deionized (0 ppt) or local brackish water (6–7 ppt). We found that sperm velocity and motility declined rapidly over time post-activation, but did not differ significantly between salinity treatments during the critical fertilization window (≤20 s). At later time points (25–45 s), sperm in brackish water maintained higher velocities and motilities than in deionized water, indicating greater longevity under local conditions. Overall, our results show that sperm function in coastal northern pike is not limited by salinity difference, suggesting that current recruitment declines are unlikely to result from impaired male gamete performance. Instead, reproductive limitations in Baltic pike populations may arise from later developmental stages or environmental pressures on egg and larval survival.
- Open Access
- 1 January 2025
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2025:1
Svenska laxbestånd i Östersjön : datainsamling, beståndsanalys och rådgivning
De vilda laxbestånden i Bottniska viken har generellt uppvisat en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet, och flera älvbestånd uppnår idag det MSY-baserade förvaltningsmålet. Laxens överlevnad i havet har dock försämrats under de senaste 2-3 åren. Bakomliggande orsaker till nedgången är oklara, men forskning pågår för att öka kunskapen om faktorer som påverkar laxens överlevnad i havet. Om den låga överlevnaden i havet fortsätter under en längre period förväntas detta resultera i kraftigt försämrad tillgång på lax vilket kommer påverka fiskemöjligheterna i både havet och älvarna. Laxbestånden i södra Östersjön har sedan slutet av 1990-talet inte uppvisat samma positiva utvecklingstrend som laxen i Bottniska viken, och flera av de sydliga bestånden bedöms fortfarande ha låg status. Fisket efter lax har förändrats under de senaste årtiondena, från att ha varit ett utpräglat blandbeståndsfiske i havet och längs kusterna, till att ske framförallt längs kusterna i Bottniska viken och i älvarna. Ett stort inslag av blandbeståndsfiske finns dock fortfarande i form av yrkes- och fritidsfiske längs Sveriges och Finlands kuster, samt som fritidsfiske i södra Östersjön. Exploateringsgraden (andel av den fiskbara resursen som fiskas upp) under 2022 beräknades till mellan 1 och 3 % i södra Östersjön, medan exploateringsgraden längs Sveriges och Finlands kuster samma år varierade mellan bestånd med ett genomsnitt på 12 %. Mer osäkra skattningar av exploateringsgraden i älvfisket indikerar att odlade bestånd genomgående exploateras relativt hårt (medelvärde på 16 % under 2022) medan exploateringsgraden av vild lax är betydligt lägre men varierar kraftigt mellan älvar (0-15 % med medelvärde på 3 % under 2022). En nationell indelning av laxbestånden i förvaltningskategorier, baserad på status och förväntad framtida utveckling (samt eventuell annan information), bedöms kunna underlätta anpassningen av fiskeregler till beståndssituationen. I detta underlag presenteras ett uppdaterat förslag på hur ett sådant system kan utformas. Den uppdaterade modellen för indelning av bestånden i förvaltningskategorier har breddats till att omfatta även åtgärdsbehov i sötvatten utöver fiskeregleringar, exempelvis behov av habitatrestaureringar eller förbättrade möjligheter för fiskvandring. Det är önskvärt att utvecklingen av en beståndsanpassad fiskeförvaltning fortsätter för att i högre grad kunna styra fisket mot odlad lax och starkare vildlaxbestånd i syfte att förbättra möjligheterna till återhämtning för svagare vilda bestånd. Sådana möjligheter bedöms finnas på nationell svensk nivå, även om detta kan kräva kompletterande data och analyser. Det finns även behov av att implementera ekosystemansatsen i fiskeförvaltningen i stort, för att i högre omfattning än hittills kunna ta hänsyn till artinteraktioner och fiskets påverkan på ekosystemen.
- 1 January 2025
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2025:1
Open AccessSvenska laxbestånd i Östersjön : datainsamling, beståndsanalys och rådgivning
De vilda laxbestånden i Bottniska viken har generellt uppvisat en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet, och flera älvbestånd uppnår idag det MSY-baserade förvaltningsmålet. Laxens överlevnad i havet har dock försämrats under de senaste 2-3 åren. Bakomliggande orsaker till nedgången är oklara, men forskning pågår för att öka kunskapen om faktorer som påverkar laxens överlevnad i havet. Om den låga överlevnaden i havet fortsätter under en längre period förväntas detta resultera i kraftigt försämrad tillgång på lax vilket kommer påverka fiskemöjligheterna i både havet och älvarna. Laxbestånden i södra Östersjön har sedan slutet av 1990-talet inte uppvisat samma positiva utvecklingstrend som laxen i Bottniska viken, och flera av de sydliga bestånden bedöms fortfarande ha låg status. Fisket efter lax har förändrats under de senaste årtiondena, från att ha varit ett utpräglat blandbeståndsfiske i havet och längs kusterna, till att ske framförallt längs kusterna i Bottniska viken och i älvarna. Ett stort inslag av blandbeståndsfiske finns dock fortfarande i form av yrkes- och fritidsfiske längs Sveriges och Finlands kuster, samt som fritidsfiske i södra Östersjön. Exploateringsgraden (andel av den fiskbara resursen som fiskas upp) under 2022 beräknades till mellan 1 och 3 % i södra Östersjön, medan exploateringsgraden längs Sveriges och Finlands kuster samma år varierade mellan bestånd med ett genomsnitt på 12 %. Mer osäkra skattningar av exploateringsgraden i älvfisket indikerar att odlade bestånd genomgående exploateras relativt hårt (medelvärde på 16 % under 2022) medan exploateringsgraden av vild lax är betydligt lägre men varierar kraftigt mellan älvar (0-15 % med medelvärde på 3 % under 2022). En nationell indelning av laxbestånden i förvaltningskategorier, baserad på status och förväntad framtida utveckling (samt eventuell annan information), bedöms kunna underlätta anpassningen av fiskeregler till beståndssituationen. I detta underlag presenteras ett uppdaterat förslag på hur ett sådant system kan utformas. Den uppdaterade modellen för indelning av bestånden i förvaltningskategorier har breddats till att omfatta även åtgärdsbehov i sötvatten utöver fiskeregleringar, exempelvis behov av habitatrestaureringar eller förbättrade möjligheter för fiskvandring. Det är önskvärt att utvecklingen av en beståndsanpassad fiskeförvaltning fortsätter för att i högre grad kunna styra fisket mot odlad lax och starkare vildlaxbestånd i syfte att förbättra möjligheterna till återhämtning för svagare vilda bestånd. Sådana möjligheter bedöms finnas på nationell svensk nivå, även om detta kan kräva kompletterande data och analyser. Det finns även behov av att implementera ekosystemansatsen i fiskeförvaltningen i stort, för att i högre omfattning än hittills kunna ta hänsyn till artinteraktioner och fiskets påverkan på ekosystemen.
- Open Access
- 6 September 2024
- Published by Elsevier in Aquaculture
- Vol. 595
Are there lingering effects of egg thiamine deficiency (M74) in thiamine-treated Baltic Sea salmon (Salmo salar) juveniles?
- 6 September 2024
- Published by Elsevier in Aquaculture
- Vol. 595
Open AccessAre there lingering effects of egg thiamine deficiency (M74) in thiamine-treated Baltic Sea salmon (Salmo salar) juveniles?
- Open Access
- 2 April 2022
- Published by Springer Nature in AMBIO
- Vol. 51 (6) , 1609-1610
Correction to: Substances of emerging concern in Baltic Sea water: Review on methodological advances for the environmental assessment and proposal for future monitoring
- 2 April 2022
- Published by Springer Nature in AMBIO
- Vol. 51 (6) , 1609-1610
Open AccessCorrection to: Substances of emerging concern in Baltic Sea water: Review on methodological advances for the environmental assessment and proposal for future monitoring
- Open Access
- 12 October 2021
- Published by Springer Nature in AMBIO
- Vol. 51 (6) , 1588-1608
Substances of emerging concern in Baltic Sea water: Review on methodological advances for the environmental assessment and proposal for future monitoring
The Baltic Sea is among the most polluted seas worldwide. Anthropogenic contaminants are mainly introduced via riverine discharge and atmospheric deposition. Regional and international measures have successfully been employed to reduce concentrations of several legacy contaminants. However, current Baltic Sea monitoring programs do not address compounds of emerging concern. Hence, potentially harmful pharmaceuticals, UV filters, polar pesticides, estrogenic compounds, per- and polyfluoroalkyl substances, or naturally produced algal toxins are not taken into account during the assessment of the state of the Baltic Sea. Herein, we conducted literature searches based on systematic approaches and compiled reported data on these substances in Baltic Sea surface water and on methodological advances for sample processing and chemical as well as effect-based analysis of these analytically challenging marine pollutants. Finally, we provide recommendations for improvement of future contaminant and risk assessment in the Baltic Sea, which revolve around a combination of both chemical and effect-based analyses.
- 12 October 2021
- Published by Springer Nature in AMBIO
- Vol. 51 (6) , 1588-1608
Open AccessSubstances of emerging concern in Baltic Sea water: Review on methodological advances for the environmental assessment and proposal for future monitoring
The Baltic Sea is among the most polluted seas worldwide. Anthropogenic contaminants are mainly introduced via riverine discharge and atmospheric deposition. Regional and international measures have successfully been employed to reduce concentrations of several legacy contaminants. However, current Baltic Sea monitoring programs do not address compounds of emerging concern. Hence, potentially harmful pharmaceuticals, UV filters, polar pesticides, estrogenic compounds, per- and polyfluoroalkyl substances, or naturally produced algal toxins are not taken into account during the assessment of the state of the Baltic Sea. Herein, we conducted literature searches based on systematic approaches and compiled reported data on these substances in Baltic Sea surface water and on methodological advances for sample processing and chemical as well as effect-based analysis of these analytically challenging marine pollutants. Finally, we provide recommendations for improvement of future contaminant and risk assessment in the Baltic Sea, which revolve around a combination of both chemical and effect-based analyses.
- Open Access
- 23 January 2020
- Published by Royal Society of Chemistry (RSC) in Environmental Science: Processes & Impacts
- Vol. 22 (4) , 930-944
Determinants of serum concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in school children and the contribution of low-level PFAA-contaminated drinking water
In order to improve human health risk assessment of perfluoroalkyl acids (PFAAs), demography/life-style/physiological factors and drinking water PFAA concentrations were investigated as possible determinants of child serum PFAA concentrations.
- 23 January 2020
- Published by Royal Society of Chemistry (RSC) in Environmental Science: Processes & Impacts
- Vol. 22 (4) , 930-944
Open AccessDeterminants of serum concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in school children and the contribution of low-level PFAA-contaminated drinking water
In order to improve human health risk assessment of perfluoroalkyl acids (PFAAs), demography/life-style/physiological factors and drinking water PFAA concentrations were investigated as possible determinants of child serum PFAA concentrations.