EDElin Dahlgren

Elin Dahlgren

*This is an algorithmically generated author record based on publicly available information.

Current Organizations / Institutes

The organizations/institutes from the scholar's latest article


Elin Dahlgren has a total of 34 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:


Latest Publications

  • Open Access

    Sperm performance of coastal northern pike ( Esox lucius L. ) from the Baltic Sea shows no impairment between freshwater and brackish conditions

    by Amanda Viving, Caroline Ek, Martin Ogonowski, Joacim Näslund, Elin Dahlgren, John L Fitzpatrick, Léa Daupagne

    Declining coastal populations of northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea have raised concerns about potential reproductive constraints, including reduced sperm quality linked to changing salinity regimes. This study tested whether sperm performance in coastally collected pike is impaired by activation in freshwater versus brackish water. Sperm velocity and motility were measured from adult males collected at two Baltic Sea locations (Sankt Anna, 2024; Hanöbukten, 2025) and activated in either deionized (0 ppt) or local brackish water (6–7 ppt). We found that sperm velocity and motility declined rapidly over time post-activation, but did not differ significantly between salinity treatments during the critical fertilization window (≤20 s). At later time points (25–45 s), sperm in brackish water maintained higher velocities and motilities than in deionized water, indicating greater longevity under local conditions. Overall, our results show that sperm function in coastal northern pike is not limited by salinity difference, suggesting that current recruitment declines are unlikely to result from impaired male gamete performance. Instead, reproductive limitations in Baltic pike populations may arise from later developmental stages or environmental pressures on egg and larval survival.

  • Open Access

    Svenska laxbestånd i Östersjön : datainsamling, beståndsanalys och rådgivning

    by Johan Dannewitz, Stefan Palm, Rebecca Whitlock, Tuomas Leinonen, Elin Dahlgren, Anders Kagervall

    De vilda laxbestånden i Bottniska viken har generellt uppvisat en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet, och flera älvbestånd uppnår idag det MSY-baserade förvaltningsmålet. Laxens överlevnad i havet har dock försämrats under de senaste 2-3 åren. Bakomliggande orsaker till nedgången är oklara, men forskning pågår för att öka kunskapen om faktorer som påverkar laxens överlevnad i havet. Om den låga överlevnaden i havet fortsätter under en längre period förväntas detta resultera i kraftigt försämrad tillgång på lax vilket kommer påverka fiskemöjligheterna i både havet och älvarna. Laxbestånden i södra Östersjön har sedan slutet av 1990-talet inte uppvisat samma positiva utvecklingstrend som laxen i Bottniska viken, och flera av de sydliga bestånden bedöms fortfarande ha låg status. Fisket efter lax har förändrats under de senaste årtiondena, från att ha varit ett utpräglat blandbeståndsfiske i havet och längs kusterna, till att ske framförallt längs kusterna i Bottniska viken och i älvarna. Ett stort inslag av blandbeståndsfiske finns dock fortfarande i form av yrkes- och fritidsfiske längs Sveriges och Finlands kuster, samt som fritidsfiske i södra Östersjön. Exploateringsgraden (andel av den fiskbara resursen som fiskas upp) under 2022 beräknades till mellan 1 och 3 % i södra Östersjön, medan exploateringsgraden längs Sveriges och Finlands kuster samma år varierade mellan bestånd med ett genomsnitt på 12 %. Mer osäkra skattningar av exploateringsgraden i älvfisket indikerar att odlade bestånd genomgående exploateras relativt hårt (medelvärde på 16 % under 2022) medan exploateringsgraden av vild lax är betydligt lägre men varierar kraftigt mellan älvar (0-15 % med medelvärde på 3 % under 2022). En nationell indelning av laxbestånden i förvaltningskategorier, baserad på status och förväntad framtida utveckling (samt eventuell annan information), bedöms kunna underlätta anpassningen av fiskeregler till beståndssituationen. I detta underlag presenteras ett uppdaterat förslag på hur ett sådant system kan utformas. Den uppdaterade modellen för indelning av bestånden i förvaltningskategorier har breddats till att omfatta även åtgärdsbehov i sötvatten utöver fiskeregleringar, exempelvis behov av habitatrestaureringar eller förbättrade möjligheter för fiskvandring. Det är önskvärt att utvecklingen av en beståndsanpassad fiskeförvaltning fortsätter för att i högre grad kunna styra fisket mot odlad lax och starkare vildlaxbestånd i syfte att förbättra möjligheterna till återhämtning för svagare vilda bestånd. Sådana möjligheter bedöms finnas på nationell svensk nivå, även om detta kan kräva kompletterande data och analyser. Det finns även behov av att implementera ekosystemansatsen i fiskeförvaltningen i stort, för att i högre omfattning än hittills kunna ta hänsyn till artinteraktioner och fiskets påverkan på ekosystemen.

  • Open Access

    Correction to: Substances of emerging concern in Baltic Sea water: Review on methodological advances for the environmental assessment and proposal for future monitoring

    by Marion Kanwischer, Noomi Asker, Ann-Sofie Wernersson, Marisa A. Wirth, Kathrin Fisch, Elin Dahlgren, Helena Osterholz, Friederike Habedank, Michael Naumann, Jaakko Mannio, et al.

  • Open Access

    Substances of emerging concern in Baltic Sea water: Review on methodological advances for the environmental assessment and proposal for future monitoring

    by Marion Kanwischer, Noomi Asker, Ann-Sofie Wernersson, Marisa A. Wirth, Kathrin Fisch, Elin Dahlgren, Helena Osterholz, Friederike Habedank, Michael Naumann, Jaakko Mannio, et al.

    The Baltic Sea is among the most polluted seas worldwide. Anthropogenic contaminants are mainly introduced via riverine discharge and atmospheric deposition. Regional and international measures have successfully been employed to reduce concentrations of several legacy contaminants. However, current Baltic Sea monitoring programs do not address compounds of emerging concern. Hence, potentially harmful pharmaceuticals, UV filters, polar pesticides, estrogenic compounds, per- and polyfluoroalkyl substances, or naturally produced algal toxins are not taken into account during the assessment of the state of the Baltic Sea. Herein, we conducted literature searches based on systematic approaches and compiled reported data on these substances in Baltic Sea surface water and on methodological advances for sample processing and chemical as well as effect-based analysis of these analytically challenging marine pollutants. Finally, we provide recommendations for improvement of future contaminant and risk assessment in the Baltic Sea, which revolve around a combination of both chemical and effect-based analyses.


  • Open Access

    Determinants of serum concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in school children and the contribution of low-level PFAA-contaminated drinking water

    by Anders Glynn, Natalia Kotova, Elin Dahlgren, Christian H Lindh, Kristina Jakobsson, Irina Gyllenhammar, Sanna Lignell, Cecilia Nälsén

    In order to improve human health risk assessment of perfluoroalkyl acids (PFAAs), demography/life-style/physiological factors and drinking water PFAA concentrations were investigated as possible determinants of child serum PFAA concentrations.