Drönare utrustade med termiska kameror har under senare år utvecklats till ett potentiellt verktyg för övervakning av klövvilt. Syftet med denna studie var att genomföra en första utvärdering av drönarbaserad inventering av älg för att på sikt kunna utveckla rekommendationer för en kvalitetssäkrad metodik inom svensk viltförvaltning. Studien genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket och omfattade inventeringar i tre studieområden i norra och mellersta Sverige. Resultaten visade att både manuella och automatiserade inventeringar med drönare kan användas för att uppskatta älgtäthet. Under de kalla och molniga vinterförhållandena som rådde vid inventeringarna skattades upptäckningsgraden till nära 100 %. Inventeringar av GPS-märkta älgar och parallella flygningar genomförda av olika piloter visade att i princip samtliga älgar som fanns inom inventeringsområdena kunde återfinnas. Simuleringar baserade på totalinventeringar visade att stickprovsbaserade inventeringar med provytor kan ge användbara täthetsskattningar, men att den nödvändiga täckningsgraden varierar beroende på hur älgarna är fördelade i landskapet. I områden där älgarna var måttligt koncentrerade i landskapet bedöms cirka 20–30 % av arealen ofta vara tillräckligt, medan upp till 50 % kan behöva inventeras i områden där älgarna uppträder mer koncentrerat. För skattning av könskvot och antal kalvar per hondjur krävs generellt större stickprov än för att enbart skatta täthet. Studien visar också att det är möjligt att bestämma kön och ålder hos observerade älgar med hjälp av zoombilder, men att detta kräver mer tid, högkvalitativ bildinsamling och erfaren bedömning. Viktiga begränsningar utgörs av väderberoende, drönarnas räckvidd och nuvarande regelverk för flygning inom synhåll (VLOS). För att möjliggöra effektiv inventering av större områden rekommenderas fortsatt utveckling av metoder för flygning bortom visuell siktlinje (BVLOS), liksom standardisering av metodik, utbildning och kvalitetssäkring. Sammantaget visar resultaten att drönare har stor potential som ett komplement till befintliga metoder för älgövervakning och viltförvaltning.