David Hansson
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Research Subjects
David Hansson has a total of 26 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Sven-Erik Svensson
Institutionen för biosystem och teknologi SLU Alnarp Box 190 234 22 Lomma
7 shared publications - Thomas Prade
Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
4 shared publications - Inger Åhman
Department of Plant Breeding, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden
2 shared publications - Johannes Albertsson
Department of Biosystems and Technology, University of Agricultural Sciences (SLU), 234 22 Lomma, Sweden
2 shared publications A C Grundy
Plant Establishment & Vegetation Management, Warwick HRI, University of Warwick, Warwick, UK
1 shared publicationA Verschwele
Julius Kühn-Institut, Federal Research Centre for Cultivated Plants, Braunschweig, Germany
1 shared publication
Latest Publications
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
Kan grund jordbearbetning och mellangrödor minska fröbanken av renkavle?
Renkavle är ett av de mest problematiska gräsogräsen i höstspannmål i södra Sverige och kan orsaka mycket stora skördeförluster. Samtidigt ökar problemen med herbicidresistens, vilket gör att odlingsstrategier utan kemiska bekämpningsmedel blir allt viktigare. I ett projekt (PA 1405) som finansierats av SLU Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket och Väderstad har olika strategier efter skörd av höstvete studerats, där jordbearbetning och mellangrödor används för att stimulera uppkomst av renkavle och därefter minska fröbanken genom ytterligare ogräsbekämpningsåtgärder innan en vårgröda etableras.
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
Kan grund jordbearbetning och mellangrödor minska fröbanken av renkavle?
Renkavle är ett av de mest problematiska gräsogräsen i höstspannmål i södra Sverige och kan orsaka mycket stora skördeförluster. Samtidigt ökar problemen med herbicidresistens, vilket gör att odlingsstrategier utan kemiska bekämpningsmedel blir allt viktigare. I ett projekt (PA 1405) som finansierats av SLU Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket och Väderstad har olika strategier efter skörd av höstvete studerats, där jordbearbetning och mellangrödor används för att stimulera uppkomst av renkavle och därefter minska fröbanken genom ytterligare ogräsbekämpningsåtgärder innan en vårgröda etableras.
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
Nytt odlingssystem för grönsaker - höstråg som vintermellangröda : etablering av frilandsgrönsaker efter höstråg som vintermellangröda - utvärdering av ogräskontroll, potential för kolinbindning och växtnäringshushållning
Denna rapport är redovisningen av SLU Partnerskap Alnarp projekt 1460, ”Utvärdering av nytt robust odlingssystem för frilandsgrönsaker - Etablering av grönsaker i övervintrande mellangrödor för studier av kolinlagring, kvävehushållning och ogräsförekomst”. Projektet har motfinansierats av LRF Trädgårds projekt ”Ökad konkurrenskraft vid extremväder”, som bekostat etablering och skötsel av ett demoförsök på Borgeby, samt HIR Skånes kostnader för visning av demoförsöket vid Hortofältdagen i augusti 2023. I det motfinansierade projektet har Jonas Jönsson, HIR Skåne, ansvarat för utvärdering av det robusta odlingssystemets effekt på vattenhushållning i frilandsgrönsaker och Oskar Hansson, HIR Skåne, har ansvarat för utvärdering av frilandsgrönsakernas kvalitet och skörd i odlingssystemet. Med finansiering från SLU Partnerskap Alnarp har vi kunnat fördjupa studierna i två olika odlingssystem för etablering av frilandsgrönsaker; vårplöjd svart jord resp. höstråg som vintermellangröda under 2022 till 2023. Här har vi speciellt inriktat oss på skillnader i ogräsförekomst, växtnäringsleverans, potential för kolinlagring och klimateffekten om höstrågen skördas i maj, som grönråg, och om den då används som råvara i biogasproduktion. Utöver de fördjupade studierna har vi även kunnat medverka vid planering och genomförandet av Hortofältdagen på Borgeby, i samarbete med HIR Skåne.
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
Nytt odlingssystem för grönsaker - höstråg som vintermellangröda : etablering av frilandsgrönsaker efter höstråg som vintermellangröda - utvärdering av ogräskontroll, potential för kolinbindning och växtnäringshushållning
Denna rapport är redovisningen av SLU Partnerskap Alnarp projekt 1460, ”Utvärdering av nytt robust odlingssystem för frilandsgrönsaker - Etablering av grönsaker i övervintrande mellangrödor för studier av kolinlagring, kvävehushållning och ogräsförekomst”. Projektet har motfinansierats av LRF Trädgårds projekt ”Ökad konkurrenskraft vid extremväder”, som bekostat etablering och skötsel av ett demoförsök på Borgeby, samt HIR Skånes kostnader för visning av demoförsöket vid Hortofältdagen i augusti 2023. I det motfinansierade projektet har Jonas Jönsson, HIR Skåne, ansvarat för utvärdering av det robusta odlingssystemets effekt på vattenhushållning i frilandsgrönsaker och Oskar Hansson, HIR Skåne, har ansvarat för utvärdering av frilandsgrönsakernas kvalitet och skörd i odlingssystemet. Med finansiering från SLU Partnerskap Alnarp har vi kunnat fördjupa studierna i två olika odlingssystem för etablering av frilandsgrönsaker; vårplöjd svart jord resp. höstråg som vintermellangröda under 2022 till 2023. Här har vi speciellt inriktat oss på skillnader i ogräsförekomst, växtnäringsleverans, potential för kolinlagring och klimateffekten om höstrågen skördas i maj, som grönråg, och om den då används som råvara i biogasproduktion. Utöver de fördjupade studierna har vi även kunnat medverka vid planering och genomförandet av Hortofältdagen på Borgeby, i samarbete med HIR Skåne.
- Open Access
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2026:4
Lantbrukares erfarenheter av odlingssystem som främjar markens jordhälsa, kolinlagring och produktionsförmåga
Denna rapport är slutredovisningen av projektet ”Deltagardrivet projekt rörande odlingssystem som gynnar markens jordhälsa, kolinlagring och produktionsförmåga” till Jordbruksverket med Journalnummer: 2024–232. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Jordbruksverket genom dess utlysning ”Samarbetsprojekt som främjar samarbete inom området odlingssystem som gynnar markens produktionsförmåga, jordhälsa och kolinlagring i marken”. I projektet, som genomfördes 2024–2025, deltog 11 lantbruksföretag, vars erfarenheter rörande förbättrad jordhälsa sammanställts i denna rapport. I samarbete med SLU Partnerskap Alnarp genomfördes en Workshop den 11 mars 2025, med rubriken ”Samarbeta för jordhälsa”. Vidare har tre fältvandringar med tema ”Jordhälsa och mellangrödor” genomförts med tre av lantbruksföretagen inom projektet; Hörtegården, Kronoslätt samt Åsums Boställe. Vidare medverkade delar av projektets deltagare i workshopen “Kolinlagring i åkermark” den 26 november 2025 på Alnarp. Workshopen som arrangerades i ett samarbete mellan SLU Partnerskap Alnarp, samt Lunds och Lomma kommuner, hade målet: “Hur kan vi tillsammans stärka markens förmåga att lagra kol och få bättre jordhälsa - därmed bidra till både klimatnytta och ett mer resilient lantbruk?“ Vår förhoppning är att den kunskap som genererats och sammanställts i projektet, genom intervjuer, jordanalyser, fältvandringar och workshoppar, samt denna slutrapport kommer att vara underlag för utbildningsmoduler, användas i undervisning, samt spridas till rådgivare, lantbrukare och andra avnämare i samhället. Vi vill rikta ett stort tack till alla lantbrukare som har ingått i projektet.
- 1 January 2026
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2026:4
Open AccessLantbrukares erfarenheter av odlingssystem som främjar markens jordhälsa, kolinlagring och produktionsförmåga
Denna rapport är slutredovisningen av projektet ”Deltagardrivet projekt rörande odlingssystem som gynnar markens jordhälsa, kolinlagring och produktionsförmåga” till Jordbruksverket med Journalnummer: 2024–232. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Jordbruksverket genom dess utlysning ”Samarbetsprojekt som främjar samarbete inom området odlingssystem som gynnar markens produktionsförmåga, jordhälsa och kolinlagring i marken”. I projektet, som genomfördes 2024–2025, deltog 11 lantbruksföretag, vars erfarenheter rörande förbättrad jordhälsa sammanställts i denna rapport. I samarbete med SLU Partnerskap Alnarp genomfördes en Workshop den 11 mars 2025, med rubriken ”Samarbeta för jordhälsa”. Vidare har tre fältvandringar med tema ”Jordhälsa och mellangrödor” genomförts med tre av lantbruksföretagen inom projektet; Hörtegården, Kronoslätt samt Åsums Boställe. Vidare medverkade delar av projektets deltagare i workshopen “Kolinlagring i åkermark” den 26 november 2025 på Alnarp. Workshopen som arrangerades i ett samarbete mellan SLU Partnerskap Alnarp, samt Lunds och Lomma kommuner, hade målet: “Hur kan vi tillsammans stärka markens förmåga att lagra kol och få bättre jordhälsa - därmed bidra till både klimatnytta och ett mer resilient lantbruk?“ Vår förhoppning är att den kunskap som genererats och sammanställts i projektet, genom intervjuer, jordanalyser, fältvandringar och workshoppar, samt denna slutrapport kommer att vara underlag för utbildningsmoduler, användas i undervisning, samt spridas till rådgivare, lantbrukare och andra avnämare i samhället. Vi vill rikta ett stort tack till alla lantbrukare som har ingått i projektet.
- Open Access
- 1 January 2025
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2025:8
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor – försök på Kronoslätt
Syftet med fältförsöken på Kronoslätt, 2018-2021, var att undersöka om eftersådda sommarmellangrödor, sådda i mitten av augusti, och etablerade efter skörd av stärkelsevete, kan vara lämpliga förfrukter till sockerbetor. Särskilt fokus låg på att identifiera alternativa mellangrödor till oljerättika i växtföljder med raps eller andra kålväxter. Vi utvärderade om honungsört, blodklöver, bovete och purrhavre kunde bidra till en förbättrad ekonomi i sockerbetsodlingen, god ogräskontroll, ökad markkolsinbindning och nematodkontroll, när mellangrödorna odlades som förfrukt. Resultaten visar att ogödslade mellangrödor, särskilt renbestånd av honungsört samt en blandning av honungsört och blodklöver, kan vara intressanta alternativ. Dessa två framstår även som ekonomiskt fördelaktiga, jämfört med att odla sockerbetor med oljerättika som förfrukt på en lättlera och i en växtföljd med sockerbetor, korn, höstraps och höstvete. I jämförelse med oljerättika så tyder försöken på att de ogödslade mellangrödorna honungsört samt blandningen av honungsört och blodklöver, i snitt över tre år, kan ge ett ökat ekonomiskt netto för sockerbetorna, på ca 750 resp. ca 1400 kr/ha och år, när stöd erhålls för odling av mellangrödorna (11 SEK/€).
- 1 January 2025
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2025:8
Open AccessMellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor – försök på Kronoslätt
Syftet med fältförsöken på Kronoslätt, 2018-2021, var att undersöka om eftersådda sommarmellangrödor, sådda i mitten av augusti, och etablerade efter skörd av stärkelsevete, kan vara lämpliga förfrukter till sockerbetor. Särskilt fokus låg på att identifiera alternativa mellangrödor till oljerättika i växtföljder med raps eller andra kålväxter. Vi utvärderade om honungsört, blodklöver, bovete och purrhavre kunde bidra till en förbättrad ekonomi i sockerbetsodlingen, god ogräskontroll, ökad markkolsinbindning och nematodkontroll, när mellangrödorna odlades som förfrukt. Resultaten visar att ogödslade mellangrödor, särskilt renbestånd av honungsört samt en blandning av honungsört och blodklöver, kan vara intressanta alternativ. Dessa två framstår även som ekonomiskt fördelaktiga, jämfört med att odla sockerbetor med oljerättika som förfrukt på en lättlera och i en växtföljd med sockerbetor, korn, höstraps och höstvete. I jämförelse med oljerättika så tyder försöken på att de ogödslade mellangrödorna honungsört samt blandningen av honungsört och blodklöver, i snitt över tre år, kan ge ett ökat ekonomiskt netto för sockerbetorna, på ca 750 resp. ca 1400 kr/ha och år, när stöd erhålls för odling av mellangrödorna (11 SEK/€).
- Open Access
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:13
Odlingsåtgärder och sortval i vårsådd spannmål för att begränsa renkavle
Renkavle (Alopecurus myosuroides) är ett gräsogräs som trivs särskilt väl i höstsådda spannmålsodlingar och kan snabbt sprida sig på grund av stor fröproduktion. Ensidiga växtföljder och glesa grödbestånd ökar risken för problem, men ogräset kan bekämpas genom varierade odlingsåtgärder som växtföljd, val av konkurrenskraftiga sorter, samt falska såbäddar. Fältförsök i Skåne visar att marktäckning, planthöjd och tidig utveckling hos grödan, samt senarelagd sådd, är viktiga faktorer för att minska renkavlens tillväxt och fröproduktion.
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:13
Open AccessOdlingsåtgärder och sortval i vårsådd spannmål för att begränsa renkavle
Renkavle (Alopecurus myosuroides) är ett gräsogräs som trivs särskilt väl i höstsådda spannmålsodlingar och kan snabbt sprida sig på grund av stor fröproduktion. Ensidiga växtföljder och glesa grödbestånd ökar risken för problem, men ogräset kan bekämpas genom varierade odlingsåtgärder som växtföljd, val av konkurrenskraftiga sorter, samt falska såbäddar. Fältförsök i Skåne visar att marktäckning, planthöjd och tidig utveckling hos grödan, samt senarelagd sådd, är viktiga faktorer för att minska renkavlens tillväxt och fröproduktion.
- Open Access
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:13
Strimsådd av ekologiska radodlade grödor i utvintrande mellangrödor - för ogräskontroll och ökad kolinlagring
Denna rapport är slutredovisningen av projektet ”Ekologiska radodlade grödor strimsås i utvintrande mellangrödor för ogräskontroll och kolinlagring”. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Jordbruksverket inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin. I detta projekt, som genomfördes under 2022-2023, undersöktes huvudgrödorna lök på Helgegården vid Skepparslöv, Kristianstad, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne, samt majs på Alnarp i samarbete med SITES Lönnstorp Forskningsstation, SLU Alnarp. Vi vill rikta ett stort tack till fältförsöksledare Fredrik Persson, och hans medarbetare, vid Hushållningssällskapet Skåne, som har haft det praktiska ansvaret för att utföra försöket som genomfördes vid Skepparslöv. Vidare vill vi tacka Erik Rasmusson, och hans medarbetare, på SITES Lönnstorp Forskningsstation, SLU Alnarp, som har haft det praktiska ansvaret för att utföra försöket på Alnarp. I ett tidigare projekt ”Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor”, som finansierades av SLU Ekoforsk, under 2020-2022, undersöktes även huvudgrödan rödbeta, parallellt med lök och majs (Hansson et al., 2023). Resultat från detta tidigare projekt sammanfattas översiktligt i denna rapports litteraturgenomgång.
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:13
Open AccessStrimsådd av ekologiska radodlade grödor i utvintrande mellangrödor - för ogräskontroll och ökad kolinlagring
Denna rapport är slutredovisningen av projektet ”Ekologiska radodlade grödor strimsås i utvintrande mellangrödor för ogräskontroll och kolinlagring”. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Jordbruksverket inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin. I detta projekt, som genomfördes under 2022-2023, undersöktes huvudgrödorna lök på Helgegården vid Skepparslöv, Kristianstad, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne, samt majs på Alnarp i samarbete med SITES Lönnstorp Forskningsstation, SLU Alnarp. Vi vill rikta ett stort tack till fältförsöksledare Fredrik Persson, och hans medarbetare, vid Hushållningssällskapet Skåne, som har haft det praktiska ansvaret för att utföra försöket som genomfördes vid Skepparslöv. Vidare vill vi tacka Erik Rasmusson, och hans medarbetare, på SITES Lönnstorp Forskningsstation, SLU Alnarp, som har haft det praktiska ansvaret för att utföra försöket på Alnarp. I ett tidigare projekt ”Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor”, som finansierades av SLU Ekoforsk, under 2020-2022, undersöktes även huvudgrödan rödbeta, parallellt med lök och majs (Hansson et al., 2023). Resultat från detta tidigare projekt sammanfattas översiktligt i denna rapports litteraturgenomgång.
- Open Access
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:7
Effekten av rad- och plantavstånd på skörd och ogräskonkurrens vid ekologisk odling av vårkornsorterna Irina och Planet
- 1 January 2024
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2024:7
Open AccessEffekten av rad- och plantavstånd på skörd och ogräskonkurrens vid ekologisk odling av vårkornsorterna Irina och Planet
- 1 January 2023
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2023:11
Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor
Odlingssystemet ”Strimsådd av ekologiska radodlade grödor i utvintrande mellangrödor”, som studerats i detta projekt, innebär att man efter plöjning på sensommaren för rotogräsbekämpning sår olika ”frostkänsliga” mellangrödor i augusti-september. Biomassan från mellangrödan vissnar ner eller fryser bort under vintern och får står kvar på fältet till våren. På våren sås en ny huvudgröda i mellangrödans växtrester efter att ”såstrimmor” hackats fram i sommarmellangrödan, d.v.s. huvudgrödan etableras i ett ”strip-till-system”. Mellangrödornas effekt på ogräsen på hösten beror till stor del på mellangrödornas marktäckningsgrad. Mellangrödor med större marktäckningsgrad ger generellt bättre ogräskonkurrens jämfört med mellangrödor som har lägre martäckningsgrad. I försöken under 2021 var reduktionen av ogräsvikten 91-94 % i mellangrödorna honungsört, oljerättika och havre, jämfört med försöksledet utan mellangröda. Bovetets reduktion av ogräsets marktäckningsgrad var 41 % på Skepparslöv, medan reduktionen av ogräsvikten var 57 % på Lönnstorp. En bra ogräseffekt i strip-till-systemet med mellangrödorna på hösten resulterade även i en bra ogräseffekt i huvudgrödorna följande växtsäsong. Risken för kväveutlakning i form av NO3-N från jordprofilen på djupet 30-90 cm på Lönnstorp, vid en lerhalt på 11-22 %, verkar vara relativ låg under vintern när mellangrödorna oljerättika, honungsört och havre får växa långt in på senhösten. Risken för kväveutlakning på senhösten verkar dock vara betydligt större för bovetet p.g.a. att det vissnar eller fryser ner tidigt på hösten. Försöken på Lönnstorp visade att det ena året, då den obevuxna marken utan mellangröda vårplöjdes, så var risken för kväveläckage betydligt lägre jämfört med föregående år då den obevuxna marken utan mellangröda höstplöjdes i mitten av november. Försöken på Skepparslöv, vid en lerhalt på 7 %, med mellangrödor i strip-till-systemet, tyder på att mängden N-min i jordprofilen efterföljande vår till stor del beror på mellangrödornas biomassaavkastning föregående höst. I denna studie visade vi att mellangrödorna oljerättika, honungsört eller havre som etablerades i slutet av augusti, kunde ge en markkolseffekt på 90-200 kg/ha stabilt kol (C) under försöken 2020 och 2021. För de mellangrödor som levererade mer än 130 kg stabilt C per hektar var kolinlagringskostnaden 7,5-16,3 kr/kg stabil kol, eller 2,1-4,4 kr/kg CO2 som bundits i marken. Med ett stöd för odling av mellangröda på 1300 kr/ha blir kostnaden 2,1- 6,7 kr/kg stabil kol, eller 0,6-1,8 kr/kg CO2 som bundits i marken av mellangrödorna. Kostnaderna för kolinlagring i marken via mellangrödor med stödet inräknat ligger därmed både lägre och högre jämfört med koldioxidskatten som för närvarande ligger på 1,15 kr/kg CO2. Försöken visade att det var möjligt att uppnå lika stora skördar hos huvudgrödorna i strip-tillsystemet som i de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som resulterade i högst skörd var honungört i renbestånd eller i samodling med den kvävefixerande mellangrödan alexandrinerklöver. Skörden blev dock i en del fall lägre i strip-till-systemet jämfört med de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som gav lägst skörd hos huvudgrödan var bovete i renbestånd. Det kan förklaras av att det relativt värmekrävande och frostkänsliga bovetet hade en sämre tillväxt och utveckling, jämfört med de andra mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika). Försöken visade att för att få en hög lökskörd i strip-till-systemet så bör såstrimman hackas fram några veckor före sådden för att få en lucker såbädd till löken och för att locka fröogräs till att gro, i en falsk såbädd. För att erhålla en bra ogräseffekt i strip-till-systemens huvudgrödor, så kan hackningen antingen utföras på hösten eller på våren. mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika).
- 1 January 2023
- Published by Swedish University of Agricultural Sciences
- No. 2023:11
Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor
Odlingssystemet ”Strimsådd av ekologiska radodlade grödor i utvintrande mellangrödor”, som studerats i detta projekt, innebär att man efter plöjning på sensommaren för rotogräsbekämpning sår olika ”frostkänsliga” mellangrödor i augusti-september. Biomassan från mellangrödan vissnar ner eller fryser bort under vintern och får står kvar på fältet till våren. På våren sås en ny huvudgröda i mellangrödans växtrester efter att ”såstrimmor” hackats fram i sommarmellangrödan, d.v.s. huvudgrödan etableras i ett ”strip-till-system”. Mellangrödornas effekt på ogräsen på hösten beror till stor del på mellangrödornas marktäckningsgrad. Mellangrödor med större marktäckningsgrad ger generellt bättre ogräskonkurrens jämfört med mellangrödor som har lägre martäckningsgrad. I försöken under 2021 var reduktionen av ogräsvikten 91-94 % i mellangrödorna honungsört, oljerättika och havre, jämfört med försöksledet utan mellangröda. Bovetets reduktion av ogräsets marktäckningsgrad var 41 % på Skepparslöv, medan reduktionen av ogräsvikten var 57 % på Lönnstorp. En bra ogräseffekt i strip-till-systemet med mellangrödorna på hösten resulterade även i en bra ogräseffekt i huvudgrödorna följande växtsäsong. Risken för kväveutlakning i form av NO3-N från jordprofilen på djupet 30-90 cm på Lönnstorp, vid en lerhalt på 11-22 %, verkar vara relativ låg under vintern när mellangrödorna oljerättika, honungsört och havre får växa långt in på senhösten. Risken för kväveutlakning på senhösten verkar dock vara betydligt större för bovetet p.g.a. att det vissnar eller fryser ner tidigt på hösten. Försöken på Lönnstorp visade att det ena året, då den obevuxna marken utan mellangröda vårplöjdes, så var risken för kväveläckage betydligt lägre jämfört med föregående år då den obevuxna marken utan mellangröda höstplöjdes i mitten av november. Försöken på Skepparslöv, vid en lerhalt på 7 %, med mellangrödor i strip-till-systemet, tyder på att mängden N-min i jordprofilen efterföljande vår till stor del beror på mellangrödornas biomassaavkastning föregående höst. I denna studie visade vi att mellangrödorna oljerättika, honungsört eller havre som etablerades i slutet av augusti, kunde ge en markkolseffekt på 90-200 kg/ha stabilt kol (C) under försöken 2020 och 2021. För de mellangrödor som levererade mer än 130 kg stabilt C per hektar var kolinlagringskostnaden 7,5-16,3 kr/kg stabil kol, eller 2,1-4,4 kr/kg CO2 som bundits i marken. Med ett stöd för odling av mellangröda på 1300 kr/ha blir kostnaden 2,1- 6,7 kr/kg stabil kol, eller 0,6-1,8 kr/kg CO2 som bundits i marken av mellangrödorna. Kostnaderna för kolinlagring i marken via mellangrödor med stödet inräknat ligger därmed både lägre och högre jämfört med koldioxidskatten som för närvarande ligger på 1,15 kr/kg CO2. Försöken visade att det var möjligt att uppnå lika stora skördar hos huvudgrödorna i strip-tillsystemet som i de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som resulterade i högst skörd var honungört i renbestånd eller i samodling med den kvävefixerande mellangrödan alexandrinerklöver. Skörden blev dock i en del fall lägre i strip-till-systemet jämfört med de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som gav lägst skörd hos huvudgrödan var bovete i renbestånd. Det kan förklaras av att det relativt värmekrävande och frostkänsliga bovetet hade en sämre tillväxt och utveckling, jämfört med de andra mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika). Försöken visade att för att få en hög lökskörd i strip-till-systemet så bör såstrimman hackas fram några veckor före sådden för att få en lucker såbädd till löken och för att locka fröogräs till att gro, i en falsk såbädd. För att erhålla en bra ogräseffekt i strip-till-systemens huvudgrödor, så kan hackningen antingen utföras på hösten eller på våren. mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika).
- 1 March 2015
- Published by American Society for Horticultural Science in HortScience
- Vol. 50 (3) , 434-441
Floor Management Systems in an Organic Apple Orchard Affect Fruit Quality and Storage Life
In an organic apple orchard, standard mechanical cultivation was compared with four different orchard floor management systems (OFMS): acetic acid (V), living mulch (L), a sandwich system during the growing season (SSS), and a sandwich system during the whole year (SSW). The effects of these OFMS on weed management, soil conditions, tree growth, tree yield, fruit quality, and fruit storage potential in a cool climate were evaluated. Acetic acid treatment showed good weed suppression without any amendatory effect on soil conditions, fruit quality, or tree performance. The L and SSS systems increased soil respiration, decreased tree vigor, and improved fruit quality, but had no sufficient influence on weed competition and thus decreased fruit yield. Only SSW gave better weed control, higher soil respiration, and acceptable tree growth with no yield reduction. Fruit from this system also showed better quality at harvest than fruit from other OFMS and maintained this good quality during storage. A 6-week weed-free period from late May to mid-July gave the highest apple yield in two OFMS (SSW and V).
- 1 March 2015
- Published by American Society for Horticultural Science in HortScience
- Vol. 50 (3) , 434-441
Floor Management Systems in an Organic Apple Orchard Affect Fruit Quality and Storage Life
In an organic apple orchard, standard mechanical cultivation was compared with four different orchard floor management systems (OFMS): acetic acid (V), living mulch (L), a sandwich system during the growing season (SSS), and a sandwich system during the whole year (SSW). The effects of these OFMS on weed management, soil conditions, tree growth, tree yield, fruit quality, and fruit storage potential in a cool climate were evaluated. Acetic acid treatment showed good weed suppression without any amendatory effect on soil conditions, fruit quality, or tree performance. The L and SSS systems increased soil respiration, decreased tree vigor, and improved fruit quality, but had no sufficient influence on weed competition and thus decreased fruit yield. Only SSW gave better weed control, higher soil respiration, and acceptable tree growth with no yield reduction. Fruit from this system also showed better quality at harvest than fruit from other OFMS and maintained this good quality during storage. A 6-week weed-free period from late May to mid-July gave the highest apple yield in two OFMS (SSW and V).
- 1 November 2014
- Published by Elsevier in Biomass and Bioenergy
- Vol. 70, 364-372
Effects of competition between short-rotation willow and weeds on performance of different clones and associated weed flora during the first harvest cycle
- 1 November 2014
- Published by Elsevier in Biomass and Bioenergy
- Vol. 70, 364-372
Effects of competition between short-rotation willow and weeds on performance of different clones and associated weed flora during the first harvest cycle