SSSven-Erik Svensson

Sven-Erik Svensson

*This is an algorithmically generated author record based on publicly available information.

Current Organizations / Institutes

The organizations/institutes from the scholar's latest article

Previous Organizations / Institutes

The organizations / institutes from the scholar's other articles in the past ten years


Sven-Erik Svensson has a total of 39 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:


Latest Publications

  • Kan grund jordbearbetning och mellangrödor minska fröbanken av renkavle?

    by David Hansson, Sven-Erik Svensson

    Renkavle är ett av de mest problematiska gräsogräsen i höstspannmål i södra Sverige och kan orsaka mycket stora skördeförluster. Samtidigt ökar problemen med herbicidresistens, vilket gör att odlingsstrategier utan kemiska bekämpningsmedel blir allt viktigare. I ett projekt (PA 1405) som finansierats av SLU Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket och Väderstad har olika strategier efter skörd av höstvete studerats, där jordbearbetning och mellangrödor används för att stimulera uppkomst av renkavle och därefter minska fröbanken genom ytterligare ogräsbekämpningsåtgärder innan en vårgröda etableras.

  • Nytt odlingssystem för grönsaker - höstråg som vintermellangröda : etablering av frilandsgrönsaker efter höstråg som vintermellangröda - utvärdering av ogräskontroll, potential för kolinbindning och växtnäringshushållning

    by David Hansson, Oskar Hansson, Jonas Jönsson, Thomas Prade, Sven-Erik Svensson

    Denna rapport är redovisningen av SLU Partnerskap Alnarp projekt 1460, ”Utvärdering av nytt robust odlingssystem för frilandsgrönsaker - Etablering av grönsaker i övervintrande mellangrödor för studier av kolinlagring, kvävehushållning och ogräsförekomst”. Projektet har motfinansierats av LRF Trädgårds projekt ”Ökad konkurrenskraft vid extremväder”, som bekostat etablering och skötsel av ett demoförsök på Borgeby, samt HIR Skånes kostnader för visning av demoförsöket vid Hortofältdagen i augusti 2023. I det motfinansierade projektet har Jonas Jönsson, HIR Skåne, ansvarat för utvärdering av det robusta odlingssystemets effekt på vattenhushållning i frilandsgrönsaker och Oskar Hansson, HIR Skåne, har ansvarat för utvärdering av frilandsgrönsakernas kvalitet och skörd i odlingssystemet. Med finansiering från SLU Partnerskap Alnarp har vi kunnat fördjupa studierna i två olika odlingssystem för etablering av frilandsgrönsaker; vårplöjd svart jord resp. höstråg som vintermellangröda under 2022 till 2023. Här har vi speciellt inriktat oss på skillnader i ogräsförekomst, växtnäringsleverans, potential för kolinlagring och klimateffekten om höstrågen skördas i maj, som grönråg, och om den då används som råvara i biogasproduktion. Utöver de fördjupade studierna har vi även kunnat medverka vid planering och genomförandet av Hortofältdagen på Borgeby, i samarbete med HIR Skåne.

  • Open Access

    Lantbrukares erfarenheter av odlingssystem som främjar markens jordhälsa, kolinlagring och produktionsförmåga

    by David Hansson, Åsa Olsson, Dave Servin, Sven-Erik Svensson

    Denna rapport är slutredovisningen av projektet ”Deltagardrivet projekt rörande odlingssystem som gynnar markens jordhälsa, kolinlagring och produktionsförmåga” till Jordbruksverket med Journalnummer: 2024–232. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Jordbruksverket genom dess utlysning ”Samarbetsprojekt som främjar samarbete inom området odlingssystem som gynnar markens produktionsförmåga, jordhälsa och kolinlagring i marken”. I projektet, som genomfördes 2024–2025, deltog 11 lantbruksföretag, vars erfarenheter rörande förbättrad jordhälsa sammanställts i denna rapport. I samarbete med SLU Partnerskap Alnarp genomfördes en Workshop den 11 mars 2025, med rubriken ”Samarbeta för jordhälsa”. Vidare har tre fältvandringar med tema ”Jordhälsa och mellangrödor” genomförts med tre av lantbruksföretagen inom projektet; Hörtegården, Kronoslätt samt Åsums Boställe. Vidare medverkade delar av projektets deltagare i workshopen “Kolinlagring i åkermark” den 26 november 2025 på Alnarp. Workshopen som arrangerades i ett samarbete mellan SLU Partnerskap Alnarp, samt Lunds och Lomma kommuner, hade målet: “Hur kan vi tillsammans stärka markens förmåga att lagra kol och få bättre jordhälsa - därmed bidra till både klimatnytta och ett mer resilient lantbruk?“ Vår förhoppning är att den kunskap som genererats och sammanställts i projektet, genom intervjuer, jordanalyser, fältvandringar och workshoppar, samt denna slutrapport kommer att vara underlag för utbildningsmoduler, användas i undervisning, samt spridas till rådgivare, lantbrukare och andra avnämare i samhället. Vi vill rikta ett stort tack till alla lantbrukare som har ingått i projektet.

  • Open Access

    Potentialer för kolinlagring inom jordbruket : delrapport från projektet ”Klimatneutrala Lund och Lomma 2030” (Viable cities)

    by Anders Larsson, Sven-Erik Svensson

    Jordbruket står för en stor del av de nationella utsläppen av växthusgaser (ca 13 %), men det finns också en stor potential gällande att minska utsläppen och öka kolinlagringen. Inom projektet ”Klimatneutrala Lund och Lomma 2030” (Viable cities) har SLU Alnarp haft i uppdrag att undersöka hur kommuner kan arbeta med denna fråga. Ämnet har sina särskilda utmaningar eftersom kommunerna inte har egen rådighet över jordbruksmarken. Därför måste arbetet ske i samverkan med markägare och med hänsyn till olika markägares unika situation gällande mark, utrustning m.m. I denna rapport fokuserar vi på såväl rådighets- och rådgivningsfrågor som olika konkreta metoder för ökad kolinlagring.

  • Open Access

    Plant proteins for human consumption – from local to global opportunities and challenges in a full value chain context

    by Eva Johansson, Georg Carlsson, Åsa Grimberg, William R. Newson, Thomas Prade, Sara Spendrup, Sven-Erik Svensson


  • Open Access

    Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor – försök på Kronoslätt

    by Sven-Erik Svensson, David Hansson, Thomas Prade, Åsa Olsson Nyström, Jeppa Olanders

    Syftet med fältförsöken på Kronoslätt, 2018-2021, var att undersöka om eftersådda sommarmellangrödor, sådda i mitten av augusti, och etablerade efter skörd av stärkelsevete, kan vara lämpliga förfrukter till sockerbetor. Särskilt fokus låg på att identifiera alternativa mellangrödor till oljerättika i växtföljder med raps eller andra kålväxter. Vi utvärderade om honungsört, blodklöver, bovete och purrhavre kunde bidra till en förbättrad ekonomi i sockerbetsodlingen, god ogräskontroll, ökad markkolsinbindning och nematodkontroll, när mellangrödorna odlades som förfrukt. Resultaten visar att ogödslade mellangrödor, särskilt renbestånd av honungsört samt en blandning av honungsört och blodklöver, kan vara intressanta alternativ. Dessa två framstår även som ekonomiskt fördelaktiga, jämfört med att odla sockerbetor med oljerättika som förfrukt på en lättlera och i en växtföljd med sockerbetor, korn, höstraps och höstvete. I jämförelse med oljerättika så tyder försöken på att de ogödslade mellangrödorna honungsört samt blandningen av honungsört och blodklöver, i snitt över tre år, kan ge ett ökat ekonomiskt netto för sockerbetorna, på ca 750 resp. ca 1400 kr/ha och år, när stöd erhålls för odling av mellangrödorna (11 SEK/€).

  • Open Access

    Lägre motstånd i marken med strukturkalk

    by Jens Blomquist, Sven-Erik Svensson, Kerstin Berglund

    Strukturkalkning är en åtgärd med primärt syfte att minska risken för fosforförluster från lerjordar. Med insatsen följer dock även andra positiva effekter på marken. En sådan är att dragkraftsmotståndet i marken minskar vid jordbearbetning och att jorden blir lättare att bearbeta, enligt mätningar i strukturkalkningsförsök i Skåne.

  • Open Access

    Restflöden i cirkulära livsmedelssystem - Utmaningar och lösningar

    by Samar Khalil, Lotta Nordmark, Helena Persson Hovmalm, Gun Hagström, Lars Mogren, Isabella Kleman, Sven-Erik Svensson, Anna-Lovisa Nynäs, Nicolaidis Lindqvist, Andreas Nicolaidis

    Livsmedelssystemet står inför en hel del utmaningar när det gäller mat- och näringstrygghet, klimatförändringar, resurseffektivitet, kriser och behov av beredskap. Behovet att utveckla ett livsmedelssystem som kan bemöta dessa utmaningar är stort. Stora mängder värdefullt material och avfall som produceras av industrin har potential att tas tillvara och återanvändas i livsmedelssystemet och dess produktion. Att dra nytta av dessa resurser innebär utveckling av cirkulära system, vilket leder till bland annat resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan, men det krävs dock lösningar och verktyg samt förstärkt samarbete mellan aktörer för en framgångsrik tillämpning. Inom ramen för dessa aspekter hölls en workshop vid SLU med närvarande representanter från akademi och näringsliv.

  • Open Access

    Strimsådd av ekologiska radodlade grödor i utvintrande mellangrödor - för ogräskontroll och ökad kolinlagring

    by David Hansson, Thomas Prade, Sven-Erik Svensson

    Denna rapport är slutredovisningen av projektet ”Ekologiska radodlade grödor strimsås i utvintrande mellangrödor för ogräskontroll och kolinlagring”. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Jordbruksverket inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin. I detta projekt, som genomfördes under 2022-2023, undersöktes huvudgrödorna lök på Helgegården vid Skepparslöv, Kristianstad, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne, samt majs på Alnarp i samarbete med SITES Lönnstorp Forskningsstation, SLU Alnarp. Vi vill rikta ett stort tack till fältförsöksledare Fredrik Persson, och hans medarbetare, vid Hushållningssällskapet Skåne, som har haft det praktiska ansvaret för att utföra försöket som genomfördes vid Skepparslöv. Vidare vill vi tacka Erik Rasmusson, och hans medarbetare, på SITES Lönnstorp Forskningsstation, SLU Alnarp, som har haft det praktiska ansvaret för att utföra försöket på Alnarp. I ett tidigare projekt ”Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor”, som finansierades av SLU Ekoforsk, under 2020-2022, undersöktes även huvudgrödan rödbeta, parallellt med lök och majs (Hansson et al., 2023). Resultat från detta tidigare projekt sammanfattas översiktligt i denna rapports litteraturgenomgång.