Catarina Schmidt
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Catarina Schmidt has a total of 6 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Margaretha Häggström
University of Gothenburg
2 shared publications - Emilia Andersson-Bakken
Affiliation Faculty of Education and International Studies, Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway
1 shared publication - Ingvill Krogstad Svanes
Affiliation Faculty of Education and International Studies, Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway
1 shared publication - Jennie Berg
Jönköping University
1 shared publication - Sara Hvit Lindstrand
School of Education and Communication, Jönköping University, Jönköping, Sweden
1 shared publication - Stina-Karin Skillermark
Linköpings Universitet
1 shared publication
Latest Publications
- Open Access
- 15 October 2026
- Published by Springer Nature in Children's Literature in Education
- p. 1-19
“Odd Does Not Want His Head to Crack”: Exploring a Literary Character with Children Aged 5–6
This Nordic case study investigates how children aged 5–6 make meaning of and interpret the main character in the picturebook Odd is an egg . Theoretically, the study is grounded in reception theory, emphasizing the dynamic interaction and transaction between the picture book, which is being read aloud, and children who are listening and viewing the iconotext. The case study was conducted in four educational settings in Norway and Sweden in spring 2025: two preschool groups with five-year-olds and two primary classrooms with six-year-olds. Data were collected from three reading events in each setting (12 in total). Data collection was collaboratively planned and implemented by four researchers. The empirical material consisted of audio recordings, which were analyzed using thematic analysis. The analysis revealed three key themes. First, the children interpreted and made meaning of the character Odd through interaction with the illustrations, focusing on his appearance and emotional state. Second, they expressed deeper reflections and questions about Odd’s situation. Third, they connected the story content to their own lived experiences in various ways. The findings highlight children’s capacity to interpret iconotexts within read-aloud practices and underscore the importance of intentional pedagogical choices in facilitating this process. Emphasizing picture books in literacy instruction not only supports language comprehension and future reading comprehension but also fosters positive reading socialization.
- 15 October 2026
- Published by Springer Nature in Children's Literature in Education
- p. 1-19
Open Access“Odd Does Not Want His Head to Crack”: Exploring a Literary Character with Children Aged 5–6
This Nordic case study investigates how children aged 5–6 make meaning of and interpret the main character in the picturebook Odd is an egg . Theoretically, the study is grounded in reception theory, emphasizing the dynamic interaction and transaction between the picture book, which is being read aloud, and children who are listening and viewing the iconotext. The case study was conducted in four educational settings in Norway and Sweden in spring 2025: two preschool groups with five-year-olds and two primary classrooms with six-year-olds. Data were collected from three reading events in each setting (12 in total). Data collection was collaboratively planned and implemented by four researchers. The empirical material consisted of audio recordings, which were analyzed using thematic analysis. The analysis revealed three key themes. First, the children interpreted and made meaning of the character Odd through interaction with the illustrations, focusing on his appearance and emotional state. Second, they expressed deeper reflections and questions about Odd’s situation. Third, they connected the story content to their own lived experiences in various ways. The findings highlight children’s capacity to interpret iconotexts within read-aloud practices and underscore the importance of intentional pedagogical choices in facilitating this process. Emphasizing picture books in literacy instruction not only supports language comprehension and future reading comprehension but also fosters positive reading socialization.
- Open Access
- 22 August 2025
- Published by University of Oslo Library in Acta Didactica Norden
- Vol. 19 (3) , 23 sider
Lärarledd högläsning för och med elever - ett didaktiskt spänningsfält
Barns samtida läs- och medievanor motiverar fördjupade möten med barnlitteratur i skolans tidiga läsundervisning. Syftet är att bidra med kunskap om lärarledd dialogisk högläsning för att synliggöra och diskutera undervisningsformers såväl som barnlitteraturens möjliga potential vad gäller gemensam läsning. Forskningsfrågorna fokuserar på den lärarledda dialogiska högläsningen i termer av organisation, resurser, kommunikativ utformning och elevers deltagande. Forskningsfrågorna berör också vilka samtal om barnlitteraturen som möjliggörs och lärarnas uppfattningar och motiv. Teoretiskt baseras studien på olika perspektiv på läsning såsom utforskande av föreställningsvärldar och textrörlighet, metakognitiva lässtrategier samt olika läsarter. Studiens metod utgörs av fokuserade observationer av fyra lärare i årskurs 2. Som analysraster användes utöver ovan nämnda utgångspunkter begrepp som rör undervisningens organisation och kommunikation. Därtill genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärarna, vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen visar att den lärarledda högläsningen främst sker i helklass utifrån monolog och recitation med mindre utrymme för dialog/diskussion och där digitalt projicerad skriven text och visuella illustrationer utgör centrala inslag. Litteratursamtalen präglas av didaktiska val mellan metakognitiva lässtrategier och handlingsorienterade läsarter. Observationerna och lärarnas utsagor synliggör en undervisning som rör sig inom ett spänningsfält mellan en färdighetsinriktad läsundervisning respektive en mer innehållsinriktad litteraturundervisning. Detta innebär inte någon motsättning utan belyser vikten av medvetna och komplexa didaktiska val. Lärares medvetna didaktiska val rörande barnlitteratur och undervisning lyfts fram som en förutsättning för fördjupade litteratursamtal.
- 22 August 2025
- Published by University of Oslo Library in Acta Didactica Norden
- Vol. 19 (3) , 23 sider
Open AccessLärarledd högläsning för och med elever - ett didaktiskt spänningsfält
Barns samtida läs- och medievanor motiverar fördjupade möten med barnlitteratur i skolans tidiga läsundervisning. Syftet är att bidra med kunskap om lärarledd dialogisk högläsning för att synliggöra och diskutera undervisningsformers såväl som barnlitteraturens möjliga potential vad gäller gemensam läsning. Forskningsfrågorna fokuserar på den lärarledda dialogiska högläsningen i termer av organisation, resurser, kommunikativ utformning och elevers deltagande. Forskningsfrågorna berör också vilka samtal om barnlitteraturen som möjliggörs och lärarnas uppfattningar och motiv. Teoretiskt baseras studien på olika perspektiv på läsning såsom utforskande av föreställningsvärldar och textrörlighet, metakognitiva lässtrategier samt olika läsarter. Studiens metod utgörs av fokuserade observationer av fyra lärare i årskurs 2. Som analysraster användes utöver ovan nämnda utgångspunkter begrepp som rör undervisningens organisation och kommunikation. Därtill genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärarna, vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen visar att den lärarledda högläsningen främst sker i helklass utifrån monolog och recitation med mindre utrymme för dialog/diskussion och där digitalt projicerad skriven text och visuella illustrationer utgör centrala inslag. Litteratursamtalen präglas av didaktiska val mellan metakognitiva lässtrategier och handlingsorienterade läsarter. Observationerna och lärarnas utsagor synliggör en undervisning som rör sig inom ett spänningsfält mellan en färdighetsinriktad läsundervisning respektive en mer innehållsinriktad litteraturundervisning. Detta innebär inte någon motsättning utan belyser vikten av medvetna och komplexa didaktiska val. Lärares medvetna didaktiska val rörande barnlitteratur och undervisning lyfts fram som en förutsättning för fördjupade litteratursamtal.
- 19 July 2022
- Published by Springer Nature
- p. 171-182
We Are Alive and Thus Need to Belong, Participate, and Act!
- 19 July 2022
- Published by Springer Nature
- p. 171-182
We Are Alive and Thus Need to Belong, Participate, and Act!
- 19 July 2022
- Published by Springer Nature
- p. 81-92
Sensing, Naming, and Narrating About the Lived World: Places as Textual Resources
- 19 July 2022
- Published by Springer Nature
- p. 81-92
Sensing, Naming, and Narrating About the Lived World: Places as Textual Resources