Stina-Karin Skillermark
Current Organizations / Institutes
The organizations/institutes from the scholar's latest article
Stina-Karin Skillermark has a total of 2 co-authors. Here are the top co-authors by number of shared publications:
- Catarina Schmidt
Jönköping University
1 shared publication - Jennie Berg
Jönköping University
1 shared publication
Latest Publications
- Open Access
- 22 August 2025
- Published by University of Oslo Library in Acta Didactica Norden
- Vol. 19 (3) , 23 sider
Lärarledd högläsning för och med elever - ett didaktiskt spänningsfält
Barns samtida läs- och medievanor motiverar fördjupade möten med barnlitteratur i skolans tidiga läsundervisning. Syftet är att bidra med kunskap om lärarledd dialogisk högläsning för att synliggöra och diskutera undervisningsformers såväl som barnlitteraturens möjliga potential vad gäller gemensam läsning. Forskningsfrågorna fokuserar på den lärarledda dialogiska högläsningen i termer av organisation, resurser, kommunikativ utformning och elevers deltagande. Forskningsfrågorna berör också vilka samtal om barnlitteraturen som möjliggörs och lärarnas uppfattningar och motiv. Teoretiskt baseras studien på olika perspektiv på läsning såsom utforskande av föreställningsvärldar och textrörlighet, metakognitiva lässtrategier samt olika läsarter. Studiens metod utgörs av fokuserade observationer av fyra lärare i årskurs 2. Som analysraster användes utöver ovan nämnda utgångspunkter begrepp som rör undervisningens organisation och kommunikation. Därtill genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärarna, vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen visar att den lärarledda högläsningen främst sker i helklass utifrån monolog och recitation med mindre utrymme för dialog/diskussion och där digitalt projicerad skriven text och visuella illustrationer utgör centrala inslag. Litteratursamtalen präglas av didaktiska val mellan metakognitiva lässtrategier och handlingsorienterade läsarter. Observationerna och lärarnas utsagor synliggör en undervisning som rör sig inom ett spänningsfält mellan en färdighetsinriktad läsundervisning respektive en mer innehållsinriktad litteraturundervisning. Detta innebär inte någon motsättning utan belyser vikten av medvetna och komplexa didaktiska val. Lärares medvetna didaktiska val rörande barnlitteratur och undervisning lyfts fram som en förutsättning för fördjupade litteratursamtal.
- 22 August 2025
- Published by University of Oslo Library in Acta Didactica Norden
- Vol. 19 (3) , 23 sider
Open AccessLärarledd högläsning för och med elever - ett didaktiskt spänningsfält
Barns samtida läs- och medievanor motiverar fördjupade möten med barnlitteratur i skolans tidiga läsundervisning. Syftet är att bidra med kunskap om lärarledd dialogisk högläsning för att synliggöra och diskutera undervisningsformers såväl som barnlitteraturens möjliga potential vad gäller gemensam läsning. Forskningsfrågorna fokuserar på den lärarledda dialogiska högläsningen i termer av organisation, resurser, kommunikativ utformning och elevers deltagande. Forskningsfrågorna berör också vilka samtal om barnlitteraturen som möjliggörs och lärarnas uppfattningar och motiv. Teoretiskt baseras studien på olika perspektiv på läsning såsom utforskande av föreställningsvärldar och textrörlighet, metakognitiva lässtrategier samt olika läsarter. Studiens metod utgörs av fokuserade observationer av fyra lärare i årskurs 2. Som analysraster användes utöver ovan nämnda utgångspunkter begrepp som rör undervisningens organisation och kommunikation. Därtill genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärarna, vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen visar att den lärarledda högläsningen främst sker i helklass utifrån monolog och recitation med mindre utrymme för dialog/diskussion och där digitalt projicerad skriven text och visuella illustrationer utgör centrala inslag. Litteratursamtalen präglas av didaktiska val mellan metakognitiva lässtrategier och handlingsorienterade läsarter. Observationerna och lärarnas utsagor synliggör en undervisning som rör sig inom ett spänningsfält mellan en färdighetsinriktad läsundervisning respektive en mer innehållsinriktad litteraturundervisning. Detta innebär inte någon motsättning utan belyser vikten av medvetna och komplexa didaktiska val. Lärares medvetna didaktiska val rörande barnlitteratur och undervisning lyfts fram som en förutsättning för fördjupade litteratursamtal.