Abstract
Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller...